Ensam Resa
En karusell av känslor, jag irrar runt och det känns som
världen försvinner från min sensor
Ensam och frusen jag kämpar mitt i ljuset
en mono kamp för att finna livsruset
har försökt det mesta för att få ett bättre liv
tar ett steg tillbaka för att få ett perspektiv
huvudet blir tungt och kroppen domnar
hela världen glider iväg och jag tror jag somnar
färger börjar glida ihop och saker ändrar form
glider allt längre bort, jag försöker vända om
sträcker ut en hand fast ingen ser
försöker hålla sans men det rinner ner
jag ser mig omkring helt singel på min resa
jag skriker ut min smärta tills lungorna bli hesa
sliter i rodret men utan resultat
är rädd vad som väntar, hoppas att det vänder snart
Känner mig mindre och mindre för varje sekund
när vänder vinden sinnet så jag blir människa en stund
Jag söker ett fäste för att etablera ställning
försvinner allt fortare och ser ingen vändning
snälla, ge mig styrka för att ta mig hem
känna, glädjen välla ut från mig igen
samlar mina krafter av det som återstår
för att få som jag haft det så att livet återgår
Tar i med varje muskel som jag äger och har
för att ta mig själv tillbaka till vägen jag valt
kämpar så att hela kroppen börjar skaka
tappar allt, flyter iväg och märker att jag vaknar