Från fabriken, eller drömm

Från fabriken, eller drömm

Jeg e på vägen från frabiken/
en fabrikter nog nu. Man tar å man ger/
man slår väll ibland utan å se.
väll sällanst nog, enfs oftast försent/
e oftast inte ens förseende om konsikvenserna/
Dom reivanserna är tok nog nu å säga hej då.

Tack tack, tack för mig.
Jag nog en ostimulderad själv, verklighet som ömmar/
när ja sover, e värre, okontrollerade drömmar/
så tack tack, konstruerade verkligheter är väll bara dröm?/
vare sig du har stimulerande pretarat, är allt en lögn/
lön nog å arbeta för, fabriktatiker, där spik e regnt å ömt.
undermedvetet sent en drömm som min, som e nog dömd

Ska leva med mina drömmar ömnt nog/
men ser, e jag e nog dömd nog när min själ dog/
Skäl nog kanske å sätta på nästa handske å kriga/
vanske som vanebildning, nya teorier å iver.
Måste dock vara nogrann me sina dagliga rutiner

Tack tack, jag återkommer aldrig.
En dag är en annan, men kommer åter somna svamlig
Stamplandes fram nog till å ta ett glas till/
dricker till glaset går krasch, å ber om ett vin

Bara olycklig. Inte självömkan, men drömmandet/
ett lönesätt som i grund å botten e dömmandes/
Oense eller må så inte va, jag e inte vem som helst/
sett dom dom främst inte velat sett på det sättet ja såg/
det sätet var bokinerat, å jag må vart falsk, men log
Sen fanns det nog somliga, allt för många kanske/
som aldrig somna å alltid gav en chanser, som er
Hur ska jag skriva detta utan att kunna stava monster