CLIF - Att vara

CLIF - Att vara

 

Att vara kär, är som att vandra över ett hav av glödande stenar//
Man säger en sak, men det är något annat man menar//
Man blir helt galen, som en häst som plötsligt skenar//
Kärlek är en form av galenskap, det har jag alltid sagt//
Det går fort att börja att älska, men att sluta går inte lika snabbt//
Jag vill vara mig själv, men det är svårt med en evig klump i halsen//
Jag försöker vara som vanligt, jag ger fan allt, men//
Det är inte så lätt som man tror att svälja den klumpen//

Om lycka skulle vara pengar//
skulle du gjort mig till världens rikaste man//
Men du är även bra på att göra mig ledsen//
Men såren läker fort, när du tar min hand//
Tiden stannar när jag smeker ditt vackra hår//
Jag vill göra allt med dig, även det jag inte får//

Nerför mina kinder är det tårar som rinner//
Min livslust är mindre och mitt hopp försvinner//
Jag försvinner sakta ut i ett ändlöst mörker//
Det är sånt som ingen förstår, men som skrivits om i böcker//
Men ingen kan förklara på riktigt vad olycklig kärlek är//
Varför man älskar en person och alltid vill vara där den är//

 Jag är hatad av många och älskad av få//
Hur snett kan ett liv egentligen gå?//
Det känns som att om jag dog skulle ingen bry sig ändå//
Om jag skulle förändra mig helt, ändra min stil, beteende, attityd, skulle du älska mig då?//
Jag gör allt för dig, varför kan du inte förstå?//

Min kropp förtvinar sakta i saknad på kärlek//
Allt jag begär är att få känna din närhet//
Är det för mycket begärt att få känna sig älskad?//
Är det för mycket begärt att för en gångs skull få känna sig saknad?//
Är det för mycket begärt att få en lugnt natt?//
Utan tankar på dig och tårar som rinner//
Dom vill bara inte sluta, blöta ner mina kinder//

Jag älskar dig Josefine, varför vill du inte förstå?//
Om jag skulle ta mitt liv, skulle du fatta då?//
Skulle du sakna mig?, skulle du fatta hur jag mår?//
Jag skulle gå genom eld och vatten för dig//
Men jag är ganska säker på, att du inte ger mycket för mig//
Jag vandrar genom en drömliknande dvala//
Och det är ingen dröm med änglar och rosa moln//
Det känns som att i en tävling i kärlek skulle jag inte ens få vara med och kvala//
Jag skulle bli sparkad innan jag ens börjat träna//
Det kan bero på att äkta kärlek, det har jag aldrig fått känna//
jag vet att jag har varit en idiot, jag vet att jag varit dum//
Jag vet att jag gjort helt fel//
Men du får förstå att jag är som jag är, jag är jävligt skum//
Även fast jag inte blivit älskad, så vet jag hur man älskar//
Och att du inte vill ge mig en chans, gör mig så ledsen att jag skakar//

Jag är hatad av många och älskad av få//
Hur snett kan ett liv egentligen gå?//
Det känns som att om jag dog skulle ingen bry sig ändå//
Om jag skulle förändra mig helt, ändra min stil, beteende, attityd, skulle du älska mig då?//
Jag gör allt för dig, varf&o