Gigant - Solstrålar
Gigant - Solstrålar
-Vers1-
Jag.. Har.. gått framåt och vänt//
Fått reda på hur hatet känns//
Har stått vid vägskäl, för att sedan gå åt fel håll//
Haft riktiga vänner, men nu står siffran på noll//
Kollar igenom fotoalbum och frågar mig själv, vart gick det fel?//
Prioriterar oftast fel saker först, kanske allting är ett spel?//
Samma skit, från att ha flytit på ytan, till att ha sjunkit//
Har försökt att ta mig upp, men vid samma tidpunkt brustit//
Med neddragna persienner och en undangömd sol utan strålar//
I mitt isolerade rum, hör jag kvitter från svartvita fåglar//
Bläddrar vidare ihopp om att hitta en värld som är vacker//
Tills dess får jag skriva, och lägga synonymer på takten//
Har kämpat mig upp, sparkat mig fram//
Spelar en roll, där jag är uppåt och skämtsam//
Men det är dags att borsta bort allt, likt smutsigt damm//
Sluter ögonen, laddar upp, tar sats, för att fly//
Min skyddsmantel är sönder, så greppar nålen med ett försök att sy//
-Vers2-
Har slagit mig loss, från min eldsjäl//
Med en enda tanke, och skönhet som akileshäl//
Trampar jag fram, hand i hand med ingenting//
Med fasttro om att kunna första texttolkning//
Men vemfan är jag? en på miljonen av jordensbefolkning//
Så, jag spottar mig fram, till närmaste hamn//
För att sedan springa rakt i din famn//
Klart jag vill leva, men inte under rutin//
Men gränsen mellan svart och vit är hårfin//
Springer mig bort, till en plats där inte solskenet bländar//
Och dit ska jag fara, lämnar in allt som ska åtelämnas//
Allt jag har är rim och en mikrofon//
När alla har stuckit, står jag här med längsta stråt//
Se mig i ögonen, blotta mig humant//
Den känslan som jag har, har blivit hemvan//
Snälla, låt mig förlora mig själv i något stort//
Om jag ska ändra på mig, låt de ske fort//
Se mig som något smutsigt, men det är jag som bankar på himmelensport//