En kylande sommarplåga
varför skulle nått lov kunna göra något bättre?..
när vårat sommarväder oftast är ett frågetecken
för det finns inget vackert..i ett överskattat jippo
som trots sitt rykte ändå alltid rinner ut i sanden
jag sitter själv om natten och ser regnet sluka vyer
mitt humör är ur balans genom all depp jag hyser
klockan springer ifrån, jag springer aldrig ikapp
sover bort alla dagar och är instängd varje natt
vill aldrig mer gå ut, det är för blött och kallt
solen har vänt mig ryggen likt drömmar jag haft
jag ser att vädret sviker..och jag är redan
nertryckt som människa tack vare kärleksbiten
inget går som det går, hör inga råd jag förstår
kärlek är ett skådespel och rekvisitan är målat i grå
för..
jag fanns där runt ditt finger.. som bunden till dig
helt förblindad av fångenskapen så såg inget sunt i vinden
jag är begraven i lögner.. kan inte längre se klart
i gropen där du är imman på mitt annars klara fönster
du styrde min skuta och fnäste åt mig vid rodret
lät aldrig mig få ordet för du var världen framför solen
men jag slog aldrig näven i bordet och har inte klagat ofta
trots dagarna jag offrat till att bara gå och hoppas
varför skulle du ljuga för mig?..var allting bara prat?
mina känslor är skal, som gick i bitar
så fort jag insåg vem du egentligen var
Well, kommentera
mitt i rökiga diskussioner där lever jag
den fulaste ankungen som sen växte upp och blev en gam
- Organism 12
|