App, Gurra G, Chill, Messias - Emotionell Dysfunktion AppSluta ge mig den där synande blickenklart man är cynisk och bitter när allt har synliga bristerför man äger inte kroppen, man har fått den till lånsoch den blir ockuperad ett par gånger per årfast det verkar som något man kan kosta sig påvisar en doktorsprognos många symptom på stockholmssyndrommen man finner sig i sin gisslansituation lagom nöjd att ha hittat en persondrar man upp håven ur vattnet, lägger till båten i hamnen med resonemangethellre en fågel i handen som en ornitologman siktar mot himlen, men himlen är händelsefattigblev ännu en ängel som fann sig i mänsklig förtappningoch önskan efter nån att låtsas älska en snabbisså helger spenderas med att exploatera den man träffade när man festade senastoch man känner sig redan äcklad på fredanmen i dagens läge så är känslor förlegathon har fysiska ärr, men dom psykiska är värrehon skyr dom som skärselden, nåt att fly från till världs ändeoch hon tror du bryr sig tror typ ni är själsfränderdet är mänsklig natur, så visst är det väl vackertoch det finns ära i jakten på skåran vid bälteten skåra i bältet, en fjäder i hattenbibeln säger älska din granne, så man släcker i rummetoch eldar med papper för lite värme för stundenChillibland ser hon min säng som ett ställe att tillbringa nattenmen nästa dag ger hon blickar i form av att stirra i backennär vi passerar varandra på gatan, det kan ta allt ifrån dagar till veckor och månader innan hon ens stannar och pratarhon älskar mig på onsdag men lämnar mig på torsdagälskar, älskar inte - jag är ett av hennes blomblad dörrar smäller igen, varendaste en ger min självkänsla ärrinom loppet av sekunder har en ros blivit en brännässlamen det vi har är speciellt, hon är värd nån bättreligger runt med jävla äckel som inte förtjänar hennehon är ändå en räddande ängel, så många kvällar och helger jag varit hemma med henne istället för att festa med vänner och när det kvarstår att våga får hon mig att våga stå kvarom jag sviker någon skriker hon "håll vad du lovar ditt as"är hon borta får jag ingenting gjort, saknar rim & resonhon är en fiktiv person som heter inspiration...Gustavden här flickan befinner sig i ensam i gränslandetoch skriker på hjälp med värkande stämbandhon är beroende av förhållanden som enbart sårar ochde Cupidos pilar som träffar är bara vådaskottberoende av sällskap som leder till självhatmen att ändra sitt beteende e inte tänkbart för hon försöker ta sig upp i sin kalla världmen gravitation drar ner henne i dess atmosfärär en förtappad själ, med huvet bland molnenmen är inte av lyckliga skäl då hon skjuter upp drogerden här flickan är både deprimerad och depraverad är nära ett förfall med bara centimetrarmen hon fortsätter så, finns ingen att älska merainget att leva för längre, skiten bara eskaleraroch så länge problemen river och svider i hudenär det inga idiomatiska uttryck när vi snackar kniven mot strupenMessiasSer lugnt på när livet jag byggt upp faller ihopför jag slår gärna ihjäl mig bara vi faller ihopoch det gör vi, handlöst ner i vårt svarta hålvars djup inte kan mätas ens av en astronomHon hatar sig själv och jag hatar alla andravi hade båda exploderat om vi inte haft varandraSå fast jag vill henne väl är jag lite rädd att hon räddasvill inte veta vad som händer om hon lämnar mig ensamMin ängel, en gudinna... besatt av demonerFörst panikattacker och gråt sen skrattar hon åt detHar inte fastnat i droger, vill bara inte komma nerinte nånsin mer nudda mark, som en lekOch jag vet att sagan bara kan sluta på ett sättför sättet vi lever på är helt sjukt fast det känns rättDet blir svarta kläder, kistor, stenar, vila i fridDöden KOMMER skilja oss åt, men det skiter vi idet får bli som det blir