Ett liv pt 1/3 Mitt liv på ett beat, bara en vers, inga refrängerJag hade testat allt annat men ingenting hjälpteså jag gick emot strömmen när vindarna vändeoch lät livet gå upp i rök med spliffar jag tändePlötsligt var ja fast i tabletter, piller man sväljerIroniskt att jag valde dem när jag ville må bättreNär jag skapa ett helvete, låg och stirra i väggenhelt apatisk i sängen fram tills dagen blev kvällenJag vände min dygnsrytm och va vaken på nätteroch det var på väg att göra mig galen i längdenFör min akilleshäl hade blivit en karta tablettero man e aldrig starkare än den svagaste länkenSen lämnade tjejen mig och sa att hon skämdesmotivationen jag kände gick i graven med henneSå jag tog ännu mer droger för ångesten växteoch föll längre och längre mot botten av träsketBytte drömmar mot droger och förlora mig självGlömde allt viktigt och hoppa av från skolan igenSå min framtid försvann bortom broar jag bräntJag va stålsatt i ett beroende och stod i cementDestruktiviteten blev mitt sätt att ropa på hjälpLät varje afton bli en repris av gårdagens kvällVa som att förnuftet och jaget hade råkat i klämoch att jag blivit till ett med alla demoner jag settförnekade mina problem med "det ordnar sig väl"För de e när insikt frälser än man mår som sämstså jag vägrade inse att jag va på väg att gå underTrots att jag låtit familjenamnet släpas i smutsenVillig att leva med skammen och bära på skuldenFör jag var nöjd med att såren läkte för stundenVarje gång som jag försvann med näsan i pulvret