I början av Januari 2014 låstes Whoa och du kan alltså ej logga in eller skriva något nytt i forumen. Innehåll i forum osv kommer finnas tillgängligt. Läs Mer »

Dikt så djup att bara PSTQ under ett opiumrus kan förstå den (275bars)

Vår Hiphop - Lyricism

   

2012-06-23 02:27

Dikt så djup att bara PSTQ under ett opiumrus kan förstå den (275bars)

Extra! Allt vi skriver är antingen det uppenbara
eller dumt som satan, men upp med hakan, för
Extra! Vi fortsätter se dig som smuts på gatan
om du betalar, för du är vår favoritkund att hata
Bara jag som har svårt att leva med ironin
i att Sveriges hela nyhets- och mediaindustri
ägs av ett par koncerner, och ingen bryr sig
när att bry sig är exakt vad koncern betyder?!
Jag menar, det vore nästan på tragikomiskt
om det inte vore så helvetes tragikomiskt
med ALL betoning på TRAGIKOMISKT
inte så där så det blir faktiskt roligt utan bara tragikomiskt
Jag har just upprepat ett ord så det tappat mening
i en och samma mening med en och samma mening
Ranelid, sluta tafsa på min Pulitzer
Jan Helin, tack för världens sämsta publisher
Den bara ligger där och ser ut som nåt jävla journalistpris.
Charlie Sheen, you forgot your crack-pipe last night.
I was gonna be shippin it over
just wasn't sure they'd made a big enough ocean
och kan nån säga till Özs Nguyijen
att hans imitation av en billig version
av nåt som brukade vara trasigt är fucking SPOT ON.
Också att han inte skulle vara rolig ens om
han började dedikera så mycket tid åt sin komik,
lära sig av andra, läsa, bemästra dörrteknologi,
alltså utvecklas; först forma om sig till människa
sen gå tillbaka ett par steg och bli stå-uppare
och till slut Olympisk Världsmästare I Komik.
I den verkligheten är jag för övrigt en torkad öldroppe
på en blågul flasköppnare med Postens emblem,
och tycker således fortfarande att Ues är en idiot.
Ickehaltandet lurar INGEN, Keyser Özse.
Fan, det här börjar se ut som en jävla Berns-roast.
Stora skillnaden är väl att jag skriver detta
för att jag vill mörda alla i hela världen,
medan min Roast Traumatic Stress Disorder bara fick
mig att vilja döda mig själv. Funny I should say that;
Min farsa heter nästan Berns och om man ska tro
folk som har hört nåt från nån men själv inte
har en jävla aning vad han/hon/hen pratar om,
men ändå känner behovet av att föra denna
bruna, till konsistensen svampaktiga och illaluktande
lilla visdomsnugget vidare till nån annan -
vilket även var fallet med de 68.000 tidigare personerna
i samma led - så är det antagligen hans fel.
Alltså att jag skriver, och att du läser,
och ett din mamma-skämt. Ha-Ha-Ha Där Fick Jag Dig.
Nån med betydligt större snopp än normalt
även efter afrikansk standard sa en gång
"Lirar 5 turbo-bord så jag hinner inte läsa nu"
men det är fullkomligt irrelevant till hans mer
intressanta teori om att jag är "så narcississtissks
att du tror att du har dåligt självförtroende"
varpå hans hjärna spontanexploderade
på ett sätt som påminde mig om Ren och Stimpy.
Den serien var seriously fucked up, hur
i hela helvete kunde samma generation ungar
som berövades Darkwing Duck på grund av
att Jan Helin är så jävla dum i huvudet
att hans företrädare drev en hatkampanj
mot en serie baserat på det "våldsamma innehåll"
som sammanlagt motsvarade ungefär en promille
av det opassande innehåll som närvarade
i SAMTLIGA STILLBILDER SOM GJORTS av Ren & Stimpy.
Helle Klein, ta av dig din båthatt. Du är inte
Mister Cool för att ni går till samma frisör.
Du är på sin höjd en jävligt äcklig
gubben i lådan. DUDE vad fan är det
med den jävla båthatten, ta bort.
Montera in den i Charlies glaspipa
och sätt upp den på den nya väggen
som doftar rikt av solid mahogy
som du kommer behöva köpa för att få plats.
Och kontinen du ska ställa väggen på. Såklart.
Eller stoppa bara in skiten i det där
outforskade, märkliga och troligtvis
väldigt farliga men spännande utrymmet
du har där det borde sitta en fitta.
Yeah, du såg den komma långt i förväg,
jävligt duttit. Fan, till och med jag
förutsåg det där och det enda som
är lösare än mitt grepp om verkligheten
borde vara 1) din mamma, 2) Nån kändis,
eller 3) människokroppens oundvikligt
förnedrande förlustresultat mot Taco Bell.
Men den här gången låg storvinsten
bakom den hemliga dörren som du inte
fick chansen att välja, nämligen: Skruvarna!
Lösa. Skruvarna lös.a huvud skalle skruva.
Allvarligt talat, denna publiklösa monolog
ligger så jävla långt åt fel sida av den
tunnan lina som utgör gränsen mellan
galenskap och geni - och man därför bör
röra sig nogrannt och försiktigt på -
att sen jag skrev "skruva." sist så har jag
passerat runt hela universum
och står nu på linan igen, fast upp och ner.
Jag är inte helt säker på varför jag är
upp och ner, det kanske bara är metaforiskt.
If There Is No Spoon... Am I The Spoon?
Jag är inte ens säker på att det finns
upp och ner när man talar om saker som
att varva universum, vilket också är
varför man inte talar om att varva universum.
Det, och att man inte vill låta som en skrytmåns.
Vart kommer sånt där ifrån? Idiomatiska uttryck,
talesätt och sån skit alltså. Fanns det vid
nån punkt i historien en Måns med notoriskt
stor mun men pyttesmå tänder? Var det
själva skrytandet i sig som gjorde att
namnet fastnade, eller var han dessutom
så fruktansvärt medioker att han till slut
började lista medelmåttighet som hobby
för att slippa bli retad? Kretsade hela hans liv
kring att återberätta/hitta på massa otroliga
upplevelser, eller förekom det en
enstaka, speciell incident som skulle
komma att förfölja honom till vägs ände?
Förkastad av familj, föraktad av bekanta,
skrämmande för okända, behandlad som spetälsk
och tvingad till landsflykt redan vid elva
års ålder på grund av sin fullständiga
och oförlåtliga förmåga att bedöma vidden
av sin egen (o)förmåga i Pong. Förutsatt
att min teori stämmer så bör scenariot
ha utspelat sig långt innan människan
uppfunnit duschen och talet. Och sen
uppfann vi talet en gång till fast denna
gången var det en siffra istället. Jag fattar
ingenting. I alla fall så hade dom under
åttiotalet en nära på oändlig tillgång
till brist på hygien, vilket ledde till att
Måns överdrivna, nästan barnsliga
berättelser om sina bedrifter spreds
från person till och bredde ut sig
över skandinavien som en Pongrelaterad
variant av digerdöden. Tyvärr för Måns
så spreds det lika snabbt hur krossad
han blivit av Molly samma kväll. En tjej!
med baciller! I ETT TV-SPEL!!!!!! EN TJEJ!!!!
TV-SPEL!!!!! Situationen eskalerade snabbt
då Måns tog värvning i främlingslegionen
och allting förvandlades till en buskis.
När legionschefen insåg att den unge man
som sökt sig till deras gemenskap var
precis den gemene lögnhals och tölp
som den svenska staten anlitat legionen
för att ha ihjäl så inleddes självfallet
ett väldigt kaotiskt springande med ett
antal karaktärsförväxlingar, uniformsbyten,
skottlossningar, framotillbakakastade granater,
smällande dörrar, konstiga ansiktsuttryck
och väldigt, väldigt, jättetråkiga skämt
till den jublande publikens förtjusning.
Historiker av idag är lite oense på den
sista punkten, vissa påstår att det inte
fanns nån publik medan andra kontrar med
att de väldigt, väldigt, jättetråkiga skämten
och konstiga ansiktsuttrycken i så fall inte
tjänade något syfte, vilket kanske, fast
kanske inte, faller på eget resonemang.
Även denna grupp historiker delas in i
subgrupper med lite olika tolkningar.
Från de mer extrema, som hävdar att
Måns var en vampyr utan kuk eller att
han var ett vanligt barn som bara gör
som barn gör men hela omgivningen
bemötte med ett obegripligt raseri,
till mer konventionellt accepterade teorier
som att hela situationen iscensatts
av en stendöd Nicolai Tesla och Krister
i ett experimentellt försök att med hjälp
av faktisk och direkt livsfara, framgångsrikt
implementera dramatik i buskisgenren.
Dödfött vansinnesprojekt konstaterar
lågpresterande parakiter, och få av oss
förvånades av Kristers inblandning.
Mer chockerande då att Tesla valde
att, trots sin kroniska död, hjälpa till.
Men som de flesta stora genier hade
han egenheter, särskilt under sin
post-vita-period betedde han sig märkligt.
Jag drar mig till minnes en mycket lustig
episod med ingredienser som intromusiken
till He-Manserien, en bi-polär chimpans
elektricitet, läppstift, Doc Brown,
Gene Simmons i enbart snickarbyxor,
alla droger någonsin, mer elektricitet
och ett halvhjärtat försök att väcka
en zombiearme, stänga in dom på Teslas
gård och få dom att slåss mot vampyrer
för att se vilka som är bäst, men det hör
inte hit. I all ärlighet hör inte nånting hit.
Men för att återgå till historien: landsflykt.
Måns lyckades ta sig igenom Finland
då han snubblade till på Svensk-finska gränsen
och föll handlöst ända fram till en
rysk gränspostering där han omedelbart
efter sin förnedrande faceplant
skjöts till döds, fortfarande liggande ner,
med ett skott i bakhuvudet av en rysk soldat
som misstog honom för Raoul Wallenberg,
(krigsförbrytare och svensk diplomat
som under andra världskriget gjorde sig
skyldig till tusentals överlevande judar.)
Det hela var en tragisk och beklaglig incident.
Den nu avlidne Måns gjorde det bästa
av situationen och lät sig ätas av finska
kannibalstammar som bildades när
svältande finnländare fann en nymördad
barnkropp i snön och tog för sig.
Soldaten tilldelades fyra medaljer;
en för sitt utmärkta skytte,
en för sitt allmänt goda uppsåt,
en för att i några sekunder
trott sig ha dödat Raoul Wallenberg
och en för att vid det obligatoriska
urinprovet efter en skottlossning
med dödlig utgång ha lyckats
fylla sitt provrör med ren etanol.
När han dör som en mycket gammal
man om några år kommer rättsläkaren
hitta vad som först ser ut som en
vindruvsstor tumör i högra vaden
men vid närmare inspektion visar sig
vara de sista existerande ryska
levercellerna i hela världen, då
ryssarnas mångåriga tradition av
att ta sig en öl till maten slutligen
besegrade genetiken och dom nu
föds utan lever men istället har
lyckats lära sina björnar att lära
sina ryssar att spela hockey dåligt.
Raoul själv sippade förnöjsamt
på en paraplydrink i så många färger
att han började ifrågasätta sin
sexuella identitet, ett frågetecken
snabbt uträtat med insikten av
att vara på en solig strand med en
mörkhyad ung kvinna i bastkjol
under varje arm. Raoul var en
för tidseran öppen och fördomsfri
man, och hjälpte som sagt en och
annan jude i sina dagar, men
HOT DAMN den mannen älskade sina
afrikaner. Allt som allt levde han
gott på sin stereotypiska paradisö
och deltog glatt i infödingarnas
högtidstraditioner, från vaniljkannibalism
till det mer avancerade torterandet av
ofödda spädbarn och live roasts
(det är en civiliserad och rik kultur jag
pratar om, detta har INGET gemensamt
med det barbari som pågår på Berns)
och den årligt återkommande ritualen
där dom låtsas att dom är med i en
svensk dokusåpa och nån i stammen
måste röstas ut, fast istället för
att åka hem så tvingas man att äta
upp sig själv, bit för bit långsamt
tills kroppen ger upp efter nån vecka
och man inte behöver byxor längre.
Sin nyvunna kulturidentitet till trots
så kunde Raoul inte hindra sig från
att tänka tillbaks ibland. Kanske
han skulle ha tagit med alla
guld- och juvelsmyckena värda miljoner
som han ju trots allt slängt in i bilen
bara utifall att. Dom hade ju kunnat
komma till användning. Hade varit
mysigt med en kakelugn i hyddan.
Nåja, han trivs bra här.
Och luktar på afrikanerna.