Alkoholism, en sjukdom?

Trots all kritik så kvarstår faktumet att alkoholen inte dricker sig själv. Det ÄR en medveten handling att dricka alkohol. Sedan om det upplevs som likgiltigt att inte känna sympati för de "utslagna" människorna är högst subjektivt. Som sagt så finner jag inte någon sådan för missbrukare och jag tänker heller inte låtsas om att jag sympatiserar med dem.  Hjälp de som behöver hjälp? Javisst, fast det kräver att individen själv tar ansvaret för sin rehabilitering och inte faller tillbaka i missbruket. 

Jag skrev för övrigt ett långt inlägg igår där jag svarade på alla frågor riktade till mig men runt 22:30 bestämde sig whoa.nu för att packa ihop och dra vidare och därmed försvann mitt inlägg spårlöst. När jag har tid kanske jag försöker att återskapa inlägget.

potatissuger. visst är det en medveten handling. Men det är det väl rätt mkt som är, i alla fall när det gäller skador man åsakar ( heter det så?) sig själv vid olika psykiska sjukdomar. Det gör det inte till ett mindre sjukligt beteende för det.

t ex anorexi, tvångsmässigt beteende etc.

fimp, när påstods jag att någon föddes med KOL?

Dock finns en väsentlig skillnad.
För att utveckla alkoholism krävs ett aktivt val, för att utveckla KOL krävs det inte.
Alkoholism kan helt förhindras genom val, KOL kan det inte.

Under den förutsättning att vi de facto har ett fritt val och en fri vilja och inte är predestinerade att leva som vi lever.

joda jag är inte så insatt i KOL, men trodde bara rökare fick det?

alkoholism är ett tillstånd som aldrig försvinner. men man kan lära sig att hantera det.

fimp

Men man kan ju inte födas till alkoholist, det är ju snarare en genetisk benägenhet att bli missbrukare som det handlar om. Ingen blir alkoholist om man inte förtär alkohol. Ergo - Drick inte alkohol om du är osäker på att du kan hantera det.

potatissuger nej det är iofs sant. men HELT självvalt är det inte vill jag ändå hävda.

fimp
Nej, inte endast rökare får KOL
det finns människor som aldrig tagit ett bloss som har KOL,
dock är ju rökarna överrepresenterade.

potatissuger
dock är det ju svårt att veta om man är benägen att utveckla alkoholism många gånger,
alltid lätt att vara efterklok. Sånt händer ju bara andra.

joda

Precis, men jag tror(hoppas) att de flesta ändå känner till de varningstecken som finns för att utveckla alkoholism. Märker man att man inte lider av "fyllesjuka" dagen efter och kan konsumera stora mängder alkohol utan att det får några större effekter på ens omdöme och kroppsliga funktioner så är det dags att tänka till innan det är för sent. Tyvärr så uppmuntras massivt drickande i vissa umgängeskretsar och då är det självklart svårt att komma till insikt. Har man dessutom familj/släktingar som är alkoholmissbrukare så är det en stor orsak till att vara nykter på festligheterna. Om man verkligen intresserar sig för sitt välmående bör man se till dessa faktorer innan man ger sig ut för att dricka.

potatissuger P20

jag tror ine så många som blir riktiga alkisar har sitt välmående som högprio direkt.
det är ju ett rätt destruktivt beteende.

potatissuger
jo, men som jag skrev ovan.. det kognitiva tankefelet "det där händer inte mig" är knappast ovanligt :)

men klart att man har personligt ansvar för sitt liv och sina handlingar,
funkar inte att skylla allt på systemet och på sina taskiga gener.

mina misstag är mina misstag, ingen annans. sen får man väl bara acceptera att misstag kommer att göras vare sig man vill eller inte. om vi hjälps åt blir allt mkt bättre :)

Misery_chick

Om man tar till flaskan på grund av ångest så är det upp till en själv. Men man ska inte skylla det på omgivningen. Ja, samhällsklimatet hårdnar men då gäller det att finna vägar till välmående trots det. Det är ju uppenbarligen inte omöjligt.

joda

"det där händer inte mig" är knappast ovanligt :)

Om man väljer att ignorera de varningar som faktiskt förs fram inom ämnet så är det upp till en själv. Personligen så dricker jag varken mycket eller ofta eftersom jag vet vad konsekvenserna kan bli, jag röker inte av samma anledning. Ska det verkligen behövas ett förbud för alkohol innan folk förstår allvaret?

mina misstag är mina misstag, ingen annans. sen får man väl bara acceptera att misstag kommer att göras vare sig man vill eller inte. om vi hjälps åt blir allt mkt bättre :)

Helt klart, jag inser att mina inlägg kan tolkas som väl individualistiska. Det är nästan så att jag hatar mig själv när jag korrekturläser ;P. Min tes är egentligen att man har möjligheten att göra aktiva val, på både gott och ont, och då ska man sedan inte skylla sitt val på andra faktorer än sin egen vilja.

potatis
klart det är upp till en själv,
ja tycker bara att hela den där skuldfrågan är totalt ointressant.
funkar inte att säga att man får skylla sig själv mer än att man skyller på någon annan.

shit happens, spela roll varför. fokusera på det som är viktigt, vad man kan göra åt situationen.

sen är det helt klart som du säger.
alla val är till hundraprocent mina, att dom kan hjälpas på traven av utomstående faktorer förändrar inte det :)

KOL är en sjukdom. Såg någon som skrev att KOL var en biverkning till långvarig rökning.

KOL = Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom.
Såg att någon skrev att man kan få KOL även om man inte är rökare.
Det är högst ovanligt.

Alkolism är ett missbruk, ett beroende.

iLLh,
ingen har påstått att det är vanligt för icke-rökare bara att det händer.

Joda:

Okej, ja, jag läste inte ordentligt. Ville bara skriva det : )

Fan, jag har aldrig kollat i vardagsfilosofi. detta är ju kul som fan!

potatissuger
som jag försökte påpeka längre upp så använder många missbrukare sina respektive droger som självmedicinering när de inte får nån hjälp av psykiatrin/samhället. hur ska man få nån som är sjuk att sluta med nåt som gör det lättare att tampas med vardagen? då är det inte missbrukarens fel att det inte presenteras ett bättre alternativ som för denne omöjligt kan veta om själv eller ens få tag på (eftersom det är receptbelagda mediciner). många missbrukare gör det bästa av situationen genom att dämpa ångest genom droger om du frågar mig. och jag undrar fortfarande om benbrott orsakade av något annat än att ligga och tryna i sängen inte heller ska behandlas då det till absolut största delen är på något sätt självförvållade skador.

bperp
i slutändan är du alltid ansvarig för ditt liv..
funkar inte att skylla sitt missbruk på att samhället inte erbjuder alternativ,
när man är i missbruket vill man ju inte ens se de alternativ som finns..
en missbrukare vill i regel inte sluta, då hade denna inte varit missbrukare.

hela mentaliteten med att skylla på att man inte får hjälp ter sig ju i sig vara en del av missbrukstänket genom att den rättfärdigar fortsatt missbruk.

bperb

hur ska man få nån som är sjuk att sluta med nåt som gör det lättare att tampas med vardagen?

Vad menar du med "sjuk"? Att hjälpa personen i fråga att få tillbaks livslusten är väl ett sätt, så länge man involverar droger/alkohol lär det inte bli bättre. Vissa tar droger för smärta, dessa är dock receptbelagda för att undvika beroende.

jag undrar fortfarande om benbrott orsakade av något annat än att ligga och tryna i sängen inte heller ska behandlas då det till absolut största delen är på något sätt självförvållade skador.

Vad är lättast att sympatisera med? Ett barn som ramlat från ett träd, en skateboardåkare som brutit handleden eller en person som överkonsumerar alkohol? Som sagt så är det en subjektiv fråga, jag känner ingen sympati med missbrukare och det spelar egentligen ingen större roll om du gör det eller inte. Alkoholism är ingen sjukdom, vilket var frågan från första början.

shit folk diggar tydligen att sparka på folk som redan ligger

moderater?

instämmer med det sista, att alkoholism inte är en sjukdom.
däremot förstår jag inte varför du inte känner sympati med missbrukare..

alla kan hamna snett här i livet, även den bästa =)

däremot har jag inte särskilt mycket för självömkan.
näst självbekräftelse är väl självömkan det jag ogillar mest =)

kaladze
så om man tycker att människor ansvarar för sina egna liv då sparkar man på den som ligger?
bra tänkt.


jag har iaf inte hört talas om nån som genom tvång blivit alkoholist än så länge, har du?
klart man ska hjälpa folk som hamnat snett, men så länge man skyller på systemet kommer man ingen vart.

Såklart ansvarar mænniskor før sitt eget liv, men tror du helt ærligt någon drømmer om att bli alkoholist? Eller på annat sætt vill uppnå det helvetestillstånd det innebær?

Nær man upptæckt att man ær missbrukare ær det redan førsent att "gå tillbaks i tiden och ta ansvar før sin handling". Vill man sluta missbruka, oavsett drog, ær det mycket svårt utan professionell hjælp.

potatissuger
ja klart som fan det är bättre, men det är ju det som inte händer! du har visst inte råkat ut får vår misslyckade mentalvård hör jag. sociala skyddsnät finns inte för alla, och som jag tidigare påpekade så finns en klart befogad rädsla för myndigheter hos folk som kanske haft det svårt och dåliga erfarenheter av socialtjänst och poliser som vart oschyssta mot packade föräldrar. har du väl hamnat där och på daglig basis får spö av väktare  så är det bara en nedåtgående spiral.

det du hävdar är ju att har man försatt sig i en risig sitts så förtjänar man det som följer. det borde ju också innefatta saker som man själv utsätter sig för, som exempelvis en skateboardåkare. och som jag också tidigare undrade, vart går gränsen? hjärt-kärlsjukdommar som är en av våra absolut största problem beror troligtvis i stor mån på för mycket fet mat,  rökning eller alkohol. hur ska folk som äter onyttigt bedömmas? ska hjärtattacker få behandlas, de har ju faktiskt också försatt sig i en riskfylld situation som är lätt att göra mindre farlig med motion och sund kost?

joda

Vet inte varför jag inte känner sympati med dem. När jag ser alkoholister så känner jag ingenting för deras "öde", när jag däremot ser svältande barn och dylikt så sympatiserar jag med dem.

alla kan hamna snett här i livet, även den bästa =)

Absolut, men då gäller det att man visar ett engagemang för att ta sig tillbaka, eller i alla fall till en godtagbar nivå. Så länge man kämpar genuint mot sitt missbruk så har jag inga problem, det är dem som bara ger upp som jag inte klarar av att bry mig om.

kaladze

Nej, jag tror inte att de flesta har som dröm att bli missbrukare. Däremot är det många som avfärdar varningarna som leder till alkoholism. Vid rehabilitering så är man själv ansvar för att ta de avgörande kliven, självklart är det en gynnande faktor att ha folk som stöttar en vid ett sådant tillfälle. Folket runtom ska dock inte göra grovjobbet.

kaladze
klart ingen gör, so what?
its a hard knock life.

funkar inte att sätta sig ner och böla över att livet suger,
bara att gilla läget. Jag lever inte direkt det liv jag trodde jag skulle leva, eller som jag skulle vilja leva, men ingen annan än jag kan ju förändra min situation.. jag kommer inte att få en miljon i brevlådan imorrn eller ett fett jobb med fantasilön i kalifornien.. man får väl gilla läget eller göra nått åt saken.. att gnälla blir garanterat inget bättre av.

vill man sluta missbruka slutar man missbruka, det är min totala övertygelse.
finns gott om hjälp att få som missbrukare också, så det är inte där skon klämmer heller.
problemet är att det är jävligt bekvämt att vara missbrukare, vill man därför inte tillräckligt mycket är det sjukt lätt att återgå till missbruket om det börjar ta emot och bli jobbigt..

vill man inte sluta mer än man vill fortsätta då kommer man misslyckas oavsett hur mycket hjälp du än får. däremot så har samhället ett stort ansvar för att stötta dessa individer i sitt arbete och hjälpa till med saker som denne fått problem med genom sitt missbruk, men ingen kan göra arbetet åt missbrukaren.

förstår inte riktigt vart din övertro på professionell hjälp kommer ifrån,
inte för inte finns det ju ingen behandlingsmodell som faktsikt uppvisar bra siffror..

potatissuger

Så länge man kämpar genuint mot sitt missbruk så har jag inga problem, det är dem som bara ger upp som jag inte klarar av att bry mig om.

Såklart samma här,
somsagt, självömkan är något av det värsta jag vet..
om man hellre gnäller över sin situation än gör något åt den då har jag svårt att känna medlidande..

potatissuger vet du inte vad som hænder med en alkis om du tar bort alkohol ifrån honom?

ångest, hallucinationer. Så långt okej, det "grovjobbet" kan man sjælv ta hand om, æven om tom vissa dær behøver professionell hjælp.

Sen tillkommer tremor (skakningar) och i många fall också delirium vilket ær ett livshotande tillstånd och kræver inlæggning på sjukhus och medicinering. Orkar inte lænka kælla men du kan alltid googla det.

aha okej men nu førstår jag, ni har bristande insikt angående alkoholism

hær kommer lite info:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Alkoholism
http://sv.wikipedia.org/wiki/Delirium_tremens

Dær klassas dessutom alkoholism som en "progressiv sjukdom".

tänkte precis skriva det. abstinensepilepsi och delirium  är inget man skojjar bort. att sen det har satt sig epigenetiskt efter lång tids missbruk gör det ju inte mindre till en sjukdom, snarare mer

Hur bra källa är wikipedia, egentligen? Visst, det kanske är rätt, men fortfarande.

OKEJ NU JÆVLAR

http://jama.ama-assn.org/cgi/content/abstract/268/8/1012

JOURNAL OF AMERICAN MEDICAL ASSOCIATION

citat:

Therefore, the committee agreed to define alcoholism as a primary, chronic disease with genetic, psychosocial, and environmental factors influencing its development and manifestations. The disease is often progressive and fatal. It is characterized by impaired control over drinking, preoccupation with the drug alcohol, use of alcohol despite adverse consequences, and distortions in thinking, most notably denial. Each of these symptoms may be continuous or periodic.

jodå

"vill man sluta missbruka slutar man missbruka, det är min totala övertygelse"

"problemet är att det är jävligt bekvämt att vara missbrukare,"

tror du på det där?
har du varit runt missbrukare överhuvudtaget?

inget man hänvisar till i en avhandling direkt kanske, men i grova drag är nog faktan inte helt åt skogen

kaladze
 
Ja, självklart så är alkoholism ett progressivt tillstånd och blir alltså värre ju längre man missbrukar. "Grovjobbet" jag pratar om är viljan att förändra situationen. Därav spelar det ingen roll om bieffekterna är riktigt kämpiga, det viktiga är att man tar initiativet och lägger ned allt man har på att bekämpa missbruket. Dessutom innebär dessa bieffekter att det är än mer viktigt att se konsekvenserna av sitt agerande och säga ifrån i tid innan kroppen är förbrukad.

bperb

Folk som äter/dricker onyttigt så att de drabbas av diverse problem vet även dem om vad som kan hända. Precis som joda redan skrivit så florerar tanken "Det händer inte mig." vilket leder till att folk "helt plötsligt" (vilket är en grov felformulering då fetma/alkoholism m.m. är progressiva tillstånd) drabbas av hälsofarliga tillstånd.

potatissuger
det handlar inte om att de är kämpiga, de är livshotande

var går gränsen för när folk ska få vård tycker du då?

Vi har ju precis konstaterat att det ær en sjukdom och att alkoholism kræver vård.

Om du nu inte møjligvtis ær professor i æmnet och har kommit på någon ny banbrytande behandling gællande coping (orkar inte førklara, googla, før du verkar korkad) av alkoholister.

Annars vore en ursækt om att du hade fel på sin plats.

bperb

Alkoholister ska få hjälp/vård så länge de tar ansvar för sin rehabilitering.

kaladze

Nej, som sagt så är det en högst subjektiv fråga. Jag anser inte att det är en sjukdom och det finns det flera andra som håller med om, du samt flera andra anser å andra sidan att det är en sjukdom och backar upp det med hjälp av en studie från amerikanska forskare. Visste du att homosexualitet en gång i tiden sågs som en sjukdom? Det skrivna ordet behöver inte nödvändigtvis vara en sanning, vilket alla borde vara medvetna om. Alla forskningsstudier som görs nuförtiden leder endast till en teknokratisk struktur där det är forskarna som styr vad vi ska äta/dricka/göra m.m. Ibland är det på sin plats att ifrågasätta även den mest valida/reliabla forskningsstudie.

Du orkar inte förklara för att jag verkar korkad?
Touché...

Touché på jæmførelse homosexualitet <-> alkoholism?

Nej jag orkar inte førklara varfør du e korkad...

potatissuger
en skillnad mellan homosexualitet och missbruk är att missbruk orsakar permanenta förändringar i kromosomens heterokromatin vilket kan leda till rubbningar i hormon- och proteintillverkning. detta är inte helt utrett då epigenetik är ett relativt ungt område att forska på, men teorin att det finns en påverkan stöttas av mig veterligen de flesta inom området

och ptja, jag vet en snubbe vars alkoholiserade farsa inte gillade att supa ensam så han tvingade sonen att sitta med och supa från 7-8- årsåldern, vägrade han dricka fick han stryk.

där kan man snacka att inroduceras tidigt.

men hej, jag ser ju bara exremfallen också.


Men fy fan så jävla hemskt!


Jag tycker att alkoholism bör klassas och anses som en sjukdom. Lika mycket som jag anser att ex. ätstörningar och andra destruktiva beteenden är det. Det finns psykiska sjukdomar och tillstånd också ni vet.

_babyphat F24

jag sitter på hur många såna historier som helst, jobbar man med gravt alkoholiserade så får man höra en hel del, helt sjukt vilka hemskheter de går och släpar på.

det är ju ytterligare ett argument att hjälpa missbrukare. de är ju inte de enda som drabbas, familj och vänner ska väl inte behöva lida för att nån har halkat snett?

Vi som har skrivit i tråden som har anhöriga som är nyktra alkoholister har ju, hoppas jag, fått anhörig vård eftersom man blir medberoende på ett eller annat sätt. Vi har också en annan insyn i missbruket än folk som har anhöriga som fortfarande dricker och som inte själva sökt hjälp (vilket man borde göra även om ens anhöriga inte har planer på att sluta dricka)




Som jag skrev tidigare så är det en sjukdom på det viset att bara för att man tar bort alkoholen så blir inte en alkoholist nykter. De tänker och lever som alkoholister ändå och måste få behandling för att bryta sitt beteende mönster.



Min pappa mådde inte dåligt och söp ned sig en dag.. saker i hans uppväxt har inte varit de lättaste. MEN det var första gången han drack alkohol (som vilken tonåring som helst som är nyfiken och vill testa) som kärleken till alkoholen uppstod.. han drack då inte för att han hade ett skitliv. MEN han var den som var fullast, som gjorde mest skit, som hade dålig självkänsla som växte med alkoholen.. och från den dagen skapade han långsamt en osund relation till alkohol. Till sist märkte han att alkoholens effekt även dövade allt det dåliga. Det är få alkoholister som börjar dricka för att "nu jävlar anamma mår jag skitdåligt, jag tar mig en sjuttis" Det har långsamt trappats upp.
Det är därför jag håller koll på mitt drickande. Visst blir jag för full ibland och har problem att ta "en öl" Men jag ser till att inte dricka när jag mår dåligt.. eller öka mitt drickande och supa ner mig varje helg. Eller börja dricka på vardagar.. helt enkelt håller jag mig borta från att skapa en osund relation med alkohol.



Jag håller sen inte med att man som född med alkoholgenen inte blir bakfull. Jag blir dödligt bakfull..likaså min bror och alla de jag vet i min umgängeskrets som har föräldrar/anhöriga som är alkoholister.

sen så är det ju inte säkert att man ärver några anlag för att ena föräldern bär dem. det kanske finns en missbrukargen, men eftersom man ärver hälften av sina anlag från ena föräldern och hälften från andra så är det inte säkert att just den slipper med. 50/50 snarare

kaladze X1
visst finns det många komplikationer när man slutar dricka, men vad menar du att det har för betydelse? sist jag kollade finns det plats på avgiftningsenheter landet runt..

men det kräver ju att man går dit, men det kanske är för mycket begärt menar du?

knappast så att det blir en sjukdom bara för att en förändring orsakar biverkningar..
att obalans uppstår vid stora förändringar gäller ju alltid vare sig det är en förändrad kost eller ett förändrat substansintag.

angående citatet av definitionen vet jag inte vad en amerikansk definition har för betydelse, om något kunde du ju iaf citerat whos definition som sverige antagit, då hade ju relevansen varit någorlunda stor iaf.

är rökning också en sjukdom? rökning leder ju till ett flertal sjukdomstillstånd, så då borde det ju också vara en sjukdom om alkoholism är det, om inte vad är skillnaden? är sexmissbruk en sjukdom? är idrottande en sjukdom? elitidrottare som abrubt tvingas avbryta sin träning hamnar ofta i allvarliga tillstånd tex..

sen stämmer uppgifterna bra, wiki har oftast rätt bra standard.
alkohol är den drog som är "farligast" att lägga av med, första dagarna är lugnt, sen kommer problemen.. men somsagt, avgiftnning är inga större problem att få hjälp med,
återigen är nyckelordet vilja.

misery
tror du på det där?
har du varit runt missbrukare överhuvudtaget?

Ja, säkerligen fler än dom flesta i denna tråden, har väl regelbundet vistats kring, tja säg 100 missbrukare av olika slag senaste åren, varav hälften är alkoholister ungefär.. jag känner missbrukare som vårdats i 15år utan resultat, jag känner missbrukare som inte vårdats alls och slutat. säger som gary busey, det handlar om inställningen.. man försöker inte sluta missbruka, antingen slutar man eller så gör man det inte.

vill man sluta mer än man vill fortsätta så slutar man, det är inte svårare eller lättare än så,
som jag just skrev är det jävligt bekvämt att vara missbrukare jämfört med det arbete som krävs för att sluta och börja ta ansvar, därav är det inte så konstigt att tvångsvård eller indirekt tvångsvård i princip aldrig lyckas oavsett behandlingsmodell.

bperb,
det är inte att man ärver hälften från morsan och hälften från farsan som gör att nedärvningen är hundra procent, det är att man ärver halva individens totala uppsättning.. du ärver alltså allt nödvändigt material från båda parterna genom att det genetiska materialet har en dubbel uppsättning hos individen :)

som du skrev det låter det som att man typ ärver vissa saker från morsan och vissa saker från farsan, vilket alltså inte är fallet då man ärver allt från båda, medans en av generna i allelparet slår igenom..

Jag førstår inte resonemanget. Kræver att man går dit? Som jag skrev høgre upp ær førsta steget i tillfrisknande erkænnande av sjukdomen och sedan ska man såklart sjælv søka hjælp eller bli uppmuntrad till det. Inte någonstans har jag påstått att Gud med pekfinger och tumme ska plocka upp alkoholister och droppa dom på behandlingshem.

Klart det alltid blir obalans vid ændring på ett sætt, men just denna obalans kan leda till døden vilket inte ær fallet med ex. førændrad kost (om du nu inte menar att folk kækar ståltråd eller nåt). Dessutom brukar førændringar av detta slag gøra det lættare att få återfall.

Angående definitionen får du gærna lænka till WHO:s definition. Annars tar jag hellre 23 amerikanska alkoholforskares definition framfør två anonyma whoa-anvændares.

Det har med instællning att gøra men det har ju också bekæmpning av vilken sjukdom som helst. Att motivation och tro ær en viktig essens i tillfrisknande gæller inte enbart alkoholism utan det går før alla sjukdomar. Men det har væl ingen sagt emot?

Vad jag, och många till i denna tråden (tror jag), vill førmedla ær att alkoholister har ett sjukligt beteende och de behøver hjælp før att tillfriskna.

Igen, jag førstår inte ditt resonemang. Du får gærna førtydliga dig.

joda, de flesta är inte på avgiftning faktiskt.. utan de flesta som är alkoholister (inte a-lagare, utan de som går till jobbet har familj etc. ) går i frivilligvård. Alltså behandling..

kaladze, mycket bra skrivet.. kan inte mer än hålla med dig.