Cipramil, atarax och Imovane, berätta för mig!

men jävla idioter!! varför ge henne information om mediciner som ni inte vet vad de är till för!?
jag menade såklart inte det peppis eller bounty skrev.. snarare knatcha o dyl men såna lyssnar förhoppningsvis ingen på..
ssri är inte beroendeframkallande

shit... folk på den här sidan e fan helt brända...... gulligt att du kan googla bauldur. du vet inte ett skit.

ssri ger både fysiska OCH psykiska besvär när du ska kliva av. folk som går på de har svårt o trappa ner eller sluta, fakta. i USA har man även stämt anti-depp företag för dom gett falsk information om deras mediciner.
men de skulle dom ju ALDRIG göra, de e inte precism som att de e n¨ågon som tjänar pengar på det? haha

Jo, jag tror att kanske 6 - 7 st atarax kanske skulle kunna hjälpa, men vill egentligen inte proppa mig full i piller. :/
Finns det någon annan bra medicin mot ångest? Just nu vet jag inte vart jag ska ta vägen känner jag, måste lindras! :(
Läkarn blir väl arg om jag smäller i mig en massa tabletter som var tänkt för en längre tidl :(

hur tyckte du de funka med imovanen? hur många mg tog du när du mådde dåligt??

skippa ataraxen man äter redan 25ggr så stor dos som när man har klåda (1 tblt) ingen mening hellre då de e som sockerpiller. istället ta en halv imovane. eller späd ut med en halv-halv imovane under dagen

Imovanen tyckte jag funkade bara, mådde helt okej och kunde umgås med mina vänner under ett par timmar. Sen kom allt tillbaks igen sakta men säkert! Jag tog en tablett på dagen, sen tog jag en till kvällen sen. :)
Idag är ångesten enorm, bara gråter, spänd som fan och känns som någon sitter och trycker ett stort stenblock mot halsen/bröstet! Fuck a duck alltså.

Vet inte vad min läkare säger om jag kommer på tisdag och min medicin är slut.. Får be om något annat eller om mer imovane kanske.. Men vill inte vara den där psyksjuka som ber om mer medicin hela tiden heller. :(

dock tar det ju ett tag innan medicinerna börjar fungera som de ska. 1 till 4 veckor, är helt olika. i början kan man till och med må lite sämre.

Jag har inte börjat med min antidepressiva ännu, ska börja på måndag då jag får pengar!

ta en halv typ när du vaknar och en halv till lite senare sen en hel på kvällen, tills du får din ssri om du väljer att käka de. ingen mening o spara på dom o må dåligt, då du kommer få nya när du går till läkarn sen om du säger att du tyckte dom funkade.

Jag tänker prova Cipramilen faktiskt, får se vad som händer! :)

Nä, men jag har ju inte fått Imovane mot ångeste, utan för att sova..
Hon lär ju inte skriva ut mer imovane till mig på en gång då jag bara fick 10st nu.. från början ville hon inte ge mig alls fan. grr.

knatcha

haha jo jag vet ett skit.. har precis avslutat psykiatrikursen, plus att jag knaprar ssri..

emelie

Anledningen till att man får bensodiazepider(t ex zopiklon = imovane) utskrivet tillsammans med ssri har sin grund i att det kan ta ett tag innan ssri-preparatet uppnår sin terapeutiska effekt. I väntan på att ssri-preparatet ska börja verka kombinerar man alltså ofta med bensodiazepiner, som har en mer omdelbar effekt. Imovane(zopiklon), fungerar som de flesta andra benso, ångestdämpande och mot sömnsvårigheter, två symtom som ju oftast ingår i en depression.

problemet med benso är att det finns risk att beroende uppstår, knatcha och hans vänner är tydliga exempel på det t ex, men om du följer den dos läkaren har ordinerat så är denna risk minimerad.

Kan ju säga att ssri hjälpte mig ur min depression, min upplevelse var kortfattat att det tog udden av mörka tankar, samt att det var lättare att "slå bort" dessa och andra negativa tankar och grubblerier. Visst har ssri biverkningar, det jag ffa. upplevt då jag missat att ta min dos på ett par dagar är lätt yrsel och domningar, dessa försvinner ganska snabbt då jag åter tagit medicinen.

Det finns inget som säger att du kommer att knapra dessa ssri resten av ditt liv men minst ett år är legio sen varierar det såklart individuellt och hur djup din depression är. Läkemedelsbehandlingen bör kombineras med annan behandlling(psykoterapi, KBT ex), det är här det brustit i mitt fall, då många kuratorer faktiskt saknar fullständig utbildning finns så klart risken att man känner att det inte ger något. Jag tycker i alla fall att du ska påbörja kuratorsamtalen då det till en början rör sig om en individuell utredning om hur den fortsatta behandlingen ska se ut, i ditt fall.

Lycka till!

emelie

Vet inte vad min läkare säger om jag kommer på tisdag och min medicin är slut.. Får be om något annat eller om mer imovane kanske.. Men vill inte vara den där psyksjuka som ber om mer medicin hela tiden heller.

Du förklarar helt enkelt som du skrivit här på forumet:

Imovanen tyckte jag funkade bara, mådde helt okej och kunde umgås med mina vänner under ett par timmar. Sen kom allt tillbaks igen sakta men säkert! Jag tog en tablett på dagen, sen tog jag en till kvällen sen. :)
Idag är ångesten enorm, bara gråter, spänd som fan och känns som någon sitter och trycker ett stort stenblock mot halsen/bröstet! Fuck a duck alltså.

Fattar han inte det så ska du byta läkare!

Jo, kan ju säga att jag fick tipset att prova imovane mot ångesten då atarax inte funkade, och hoppas att hon förstår! :) Min läkare ska ringa på tisdag.
Jag vill ju bara må bra, men vill inte att dom ska tro att jag missbrukar min medicin redan i början... vill ju inte missbruka den alls! :)

Herregud.. Imovane är en INSOMNINGSTABLETT som man tar innan man lägger sig på kvällen och inte då och då på dagen för att dämpa sin ångest. Blir så less på människor som råder andra till sånt här! Om man börjar ta den på dagen blir ju verklighetsuppfattningen helt skev och dagarna kommer att flyta ihop vilket inte kommer hjälpa ett dugg i längden.


Emelie, jag tycker att du bara ska ta imovanen på kvällen innan du lägger dig för det är ingen ångestdämpade tablett! Testa hellre cipramil och se vad som händer med den isåfall. Dock kan humöret svaja endel innan den tar sin verkan och det brukar ta några veckor innan den hjälper. Oftast brukar den ta bort alla dalar och höjder, alltså du kommer må mer plant.. Så var det för mig i alla fall och den tog bort en stor del av min personlighet. Men alla tycker olika och jag vet många som reagerar bra och mår bra av den.

emelie- ja jag behövde inte 6 piller i början, men alltså jag tog vid behov inte 1-3 om dagen . öka dosen om du inte reagerar eller be om annan medicinering, de är ju för insomning och dämpning av panikångest som sagt..iaf i mitt fall var de så.
du ska ju inte bli "hög" eller ngt av de så att säga om du tror de är "värsta effekten"...haha flummig beskrivning...aja jag blir bara trött av dem helt enkelt.

"kan ju säga att jag fick tipset att prova imovane mot ångesten då atarax inte funkade"
alltså..atarax är inte ångestdämpande väl?
det visste jag inte att de var iaf. jag har alltså fått de för att dämpa mina attacker genom att kroppen blir trött...

atarax är ju fan ett allt-i-ett-piller kan man tro. hjälper ju mot det mesta. allergi, oro, ångest, sömnbrist. listan kan göras lång.

ska bli spännande och se vad läkaren vill trycka i mig för nåt.

Peppis
Jag fick atarax för oro/ångest. Det gör ingen verkan då!
Har ätit upp halva kartan (karta på 25st) och har inte känt ett skit.



Sen var det någon som skrev att man inte ska bli bäng på sin medicin, vill säga att det verkligen inte är det jag är ute efter. Jag vill bara lätta ångesten, vilket inte funkar med de medicinerna jag har nu!



Måste verkligen säga TACK till ALLA svar, ni är bäst!

Som sagt Atarax är ett antihistamin mot klåda vid allergi och antihistamin gör en trött (som t.ex åksjuketabletter) därför använder man Atarax även mot ångestattacker/panikångest då det ger en lugnande hjärtrytm. Och det är lugnande.. så det blir lättare att sova.
Många läkemedel har anda användningsområden än vad de från början var tilltänkta att ha. Det är absolut inget konstigt.
Det som är konstigt är att många av er i tråden som hasplar ur er massa skit, har ätit dessa mediciner utan att ta reda på fakta innan.
Jag frågar ut min läkare om allt jag får utskrivet.

Och ssri är absolut inte beroendeframkallande och om man inte kan sluta med dem, då finns det ingen anledning att sluta med dem. De kan man äta hela livet eftersom serotoninnivån inte kommer öka av sig själv med åldern (kan dock göra det när man föder barn) utan man kommer alltid behöva hjälp att höja den.
Däremot kan man ju känna att livet känns så stabilt att man inte vill äta medicin och kan klara av det ändå, då går man bara långsamt ned i dos tills man helt slutar.

dreggelpaj F21
FAIL!
Imovane är inte en insomningstablett! Den tillhör den grupp läkemedel som är samlat under bensodiazepiner och har visst en ångestdämpande effekt.. herregud, läs vad trådskaparen själv har skrivit! hon skriver ju att den dämpar hennes ångest..

BountyBoo F29


Utomlands finns en växande debatt om risken med beroende och biverkningar av antidepressiva läkemedel. I USA och England har läkemedelsjätten Glaxo Smith Kline stämts för att inte ha varnat om att det antidepressiva medlet Seroxat skapar beroende.

- Det sägs att antidepressiva läkemedel inte är beroendeframkallande, men samtidigt verkar det ofta vara svårt för användarna att minska dosen eller sluta, säger Barbro Rosberger.

_____

Blir man beroende?
Även om expertisen fortfarande förnekar att man kan bli beroende av SSRI-preparat – det som brukar kallas den nya generationens anti-depressiva -, vittnar många människors upplevelser om motsatsen. De berättar om både fysiska och psykiska symptom då de försöker sluta med sin medicin.

http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=995
http://www.rfhl.se/index.php?option=com_content&task=view&id=29&Itemid=64

två snabba googlingar.

bounty- all information om medicinen jag fick var från fass (och mkt av de har jag glömt vid det här laget var så länge sedan), min läkare var -som redan nämnts- fruktansvärd och hade själv inte alls koll på medicinen hon skrev ut (om hon hade var de inget hon delade med sig av till mig iaf).
Zoloft gavs ut som godis till mig utan ngn som helst info annat än "drick inte alkohol". När jag började påpeka biverkningar straight out of fass så sa hon att jag ljög iom att jag inte velat ha medicinen från början.

Jag hade och har andra teorier än just att ssri skulle fungera och dessa teorier skrattade hon åt- jag har nog berättat detta på whoa innan men de är så skruvat- hon skrattade rätt ut när jag berättade om min familjs psykiska historia och sa"man får inte välja sin diagnos". Efter det gick det några månader då jag fortsatte vägra och till slut var jag tvungen att ta vad de än ville ge mig för jag slutade äta och sova- och då gav de mig zoloft.

needless to say bytte jag läkare och vårdcentral så fort jag orkade och då hamnade fokus ist på kbt vilket var bättre för mig.

jag tar inget utan att ha försökt ta reda på vad de är, när läkare inte gav tillräckliga svar frågade jag på apoteket och efter det kollade jag fass.
så fass. som sagt.
men för den sakens skull kommer jag inte ihåg ataraxs fass utantill 4 år senare.

knatcha

oj mannen du kan googla.. du vet inte skit, helt blåst.. asså min brorsas kompis kompis kompis käkar nudlar varje dag för att han knaprar ssri..

Skämt å sido, men vadå, det är väl ingen som sagt att läkemedlen inte kan ge biverkningar?!?!
Sen är ju utsättningssymtomen också kända.. allt det står ju i bipackssedeln!

Jag vill verkligen inte verka som en propagandist av ssri, ja det skrivs ut för lättvindigt. Men som en del av en holistisk behandling så kan det hjälpa, läkemedlet i sig botar inte depressionen, det gör den icke-farmakologiska behandlingen.

Seroxat säljs inte i Sverige längre heller..

sen finns det mediciner som är värre än andra, bara för att spinna vidare.
jag hade cipralex som fungerar bra på panikångest, men jag valde att sluta med den när jag gick upp 20+ kg i vikt.

sen har jag mitrazipin(osäker på stavningen) vilket fungerar bra till kvällen då den lugnar ner mig nåt otroligt, fungerar på långsikt också, höjer levnadsstandarden.

sen han vi lyrica, den har jag fått mycket skit för att jag äter, den har blivit narkotikaklassad och anses vara beroende framkallade. den fungerar alldels utmärkt vid behov som långtidsverkande. går på 300 morgon och kväll.
och blir det extremt tungt under dagen tar jag en extra eller två. vilket inte är
rekomendera då man kan bli yr och ganska förvirrad om man får i sig förmycket.

sen har jag massa vid behovsmediciner som theralen och lergigan bl.a.
tar man enligt receptet så dödar den ångesten.

baldur- nejnej, biverkningarna räknade jag med, men känns ju sådär att säga till sin patient att den ljuger när man får alla biverkningar och inte alls ändras mentalt av medicinen. jag fick endast biverkningar. inget annat.

Peppis, låter som min förra läkare.. skrev också ut zoloft och berättade inte ens om att man inte ska dricka, vilket känns som en bra grej att berätta.. han gav också en höjd dos. Läkaren jag har nu är skitbra.

Sen gäller det ju med SSRI preparat att prova sig fram till det som passar en bäst. Inte bara acceptera biverkningarna (som de flesta inte gör) och har man en bra läkare så rekommenderar de en att byta. Citalopram som jag äter nu är jättebra. Första veckorna blev jag torr i munnen, trött och lite spänd i käkarna. Nu känner jag inga biverkningar alls.

SSRI kan självklart ge biverkningar. Det är väldigt individuellt hur man reagerar. Personligen anser jag att biverkningarna är klart värda, det positiva överväger enormt. SSRI räddade mitt liv. En minskad sexlust är bättre än att man hoppar från tionde våningen.

Sen man började skriva ut SSRI-preparat i Sverige nån gång på 90-talet har självmordsstatistiken minskat. Det finns ett klart samband.

Men självklart är medicinering väldigt individuellt. Själv har jag knappt märkt av särskilt många biverkningar.

Det man måste komma ihåg när man börjar med SSRI är att det tar tid innan det börjar värka. Det kan ta upp till nån månad innan du får fullt resultat.

ye som sagt jag borde ha blivit erbjuden ngt annat, och främst då en annan typ av behandling då jag inte skulle ha ssris alls..
jag kan tåla biverkningar om medicinen också fungerar..
minskad sexlust var väl kanske inte direkt biverkningen jag fick om vi säger så. finns ju ngt värre biverkningar.
jag tog det i mer än en månad.

ssris är inte lösningen på alla psykiska problem helt enkelt.

vill bara säga också att ssris såklart är underbart för de som det fungerar för- jag önskar att det funkade på mig, men såvitt jag vet gör det det ej, och nu har jag inga problem så känns inte direkt som jag har ngn anledning och pröva olika medel nu..
ssri har blivit en miracledrug men det betyder inte att det fungerar på alla psykiska åkommor.
vi har allt för lite psykhjälp så då är de väl underbart om de finns ett medel som funkar på vissa.

fan vad jag blev besviken idag när psykologen ringde igen. pga min ålder (18) och eftersom jag inte har någon ljupare depression så vill dom inte trycka i mig allt för mycket "onödiga" piller. tydligen skulle Atarax duga..

känns ju som dom pissar mig i såret och inte tar mig seriöst.

har haft PÅ i snart tre år. och det blir bara värre och värre. är så sjukt isolerad då jag inte kan göra nåt om dagarna förutom att sova och sitta vid datorn. så har det varit under hela den tiden. måste man skära sig i armarna och sova i tvångströja för att bli tagen på allvar?

Jag var deprimerad 2006, fyfan, trodde aldrig att det skulle hända mig men det var verkligen inte kul. Dock var jag glad att jag sket i att proppa i mig Xanor som jag fick utskrivet. Jag gick ur depressionen 2007 utan några piller och har faktiskt varit jätteglad sedan dess.

det låter skönt. då var inte du "en sån" som stänger in sig så fort det tar emot. det är där felet ligger hos de flesta. man blir så jävla begränsad oftast, och då blir det bara värre om man isolerar sig. utvecklar en massa bi-fobier.. social fobi, torgskräck osv.

hur gjorde du för att ta dig ur depressionen? fortsatte "som vanligt" även om det tog emot?

Jag har klarat att ta mig ut lättare depressioner tidigare, men då jag aldrig kännt såhär som jag gör nu så kände jag att jag behövde hjälp!
Jag var rädd att min läkare inte skulle ta mig på allvar, som tur är så gjorde hon det!

Vill inte ha en massa piller att proppa i mig heller, de jag önskar är något som lindrar ångesten under dagarna!

Hämtade ut medicin idag, fick inte ut Cipramil, utan Citalopram Teva.. Skulle vara samma sak sas det på apoteket. :) Jävla skillnad på pris, bra för mig! :)

vadå?
Har du inte förklarat för läkarna hur du känner?
Du måste ju få den hjälp du behöver.

*..emelie..*
Har ännu inte träffat någon läkare. Ska ringa VC och höra med dom om en tid. Har endast pratat med en psykolog över telefon och hans slutsats var att jag inte hade någon djup depp eller så. Han menade på att "man vill oftast inte medicinera unga personer med sådana preparat" eller nåt. Eftersom inte medicin hjälper till att ta bort ångesten så anser vissa att det är onödigt. Medicin lindrar ju bara.. man måste själv anstränga sig för att få den att försvinna.
Eftersom jag har daglig ångest och mår piss så tror inte JAG att Atarax är något för mig då det är en akuttablett.

Min läkare ringde mig imorse och ville diskutera min medicinering. Jag var helt nyvaken och snurrig och fattade inte så mkt... Det kom iaf fram att jag skulle tagit min atarax när jag börjat med mina antidepp, men jag trodde jag fick dom för att lindra ångesten under dagarna och orka med att leva.. Det har varit några sjukt jobbiga dagar, har inte velat eller orkat göra någonting utan bara ständig jävla ångest som trycker...
Vad gör jag nu? Mina atarax är snart slut och jag har precis börjat med antideppen (igår). Fan.

det är ofta så att man kan bli mer deppig innan antideppen börjat funka, vilket kan ta 3-4 veckor.

själv fick jag zoloft, och gick i kbt för depression och ångest för några år sedan.
det funkade jättebra, och jag slutade med dom själv efter 6 månader, och mådde hur bra som helst då.
det var verkligen en jätteskillnad, då innan jag började med det, gick runt å kände det som att jag hade ett stort svart moln runt huvudet, och allt kändes bara mörkt och tungt.

efter antideppen och kbt´n så försvann molnet, och allt blev ljust och lätt igen.

oroa dig inte, det kommer lösa sig.

säg till din läkare att du missförstått hur du skulle ta medicinen, så får du säkert ett nytt recept.

Jag ska träffa min psykolog idag för första gången, tänkte ta medicineringen med henne. Det är ju trots allt henne jag ska träffa mera nu... Ska inte träffa min läkare förens 5/2.

Skulle verkligen behöva någonting som funkar för ångesten och den ständiga oron jag har i bröstet hela tiden! Jag blir tokig, har lust att slänga mig framför en bil bara för att slippa känna som jag gör.

Får väl se vad som sker.

*..emelie..*

dom säger att du ska äta ataraxen medans för att de tar ett par veckor för SSRIn att slå på och börja verka som det ska, som vanlij sa, om du nu tycker atarax e SKIT säg de till din läkare, då kommer läkaren skriva ut någonting bättre under dessa veckor, kan man hoppas på iaf. dom börjar alltid ge ut atarax men den e ju inte stark för 5 öre, du bestämmer ju iofs om du vill härda i 3 veckor eller va bedövad i 3 , lycka til

emelie, psykologen kan inget om medicinering.. det är din läkare som kan det. Psykologen kan bara ta den psykologiska biten, om de inte är psykiatirker dvs. en slags läkare.

Jag äter som sagt också Citalopram och trivs jättebra med det. Håller mig till 20mg/dagen.. och har också Atarax vid extra besvär.

Som sagt förstår jag att du mått skit nu, eftersom Ataraxen "drar ner dig" ..samtidigt tar det ju ca 1 månad innan Citalopramen börjar verka. Och även den kommer göra dig trött i början.. eller kan göra det.

Nu ska jag träffa min kurator genom vårdcentralen för sista gången (6 gånger får man ju träffa dem).. och hon är den bästa jag kunde träffa. Min psykoterapeut som jag betalade 800kr/timmen för i göteborg kunde inte ett skit om panikångest.
Många är skeptiska till den hjälp vårdcentralen erbjuder genom kuratorer, men man ska ha ett öppet sinne.. som i de flesta sjukdomsfall. Vill man bli frisk så kommer man långt..

lycka till emelie och hoppas du får den hjälp du behöver!

psykiatriker menade jag innan..

Min kurator (psykoterapeut står det också, samma sak?) var jättebra!
Var min första gång idag och jag är faktiskt, för första gången på länge, rätt säker på att jag kommer få den hjälp jag behöver. Hoppas kan man ju alltid...

BountyBoo
Det är inte de att ataraxen "drar ner mig", den hjälper inte överhuvudtaget.
Provat med 1st 3 ggr om dagen som hon sa, sen 2st och sen 5st.. Men samma effekt, det vill säga ingen alls

Jag vill inte att någon ska tror att jag är ute efter att få starkare medicin för att bli bäng på, det kan jag bli på andra sätt om jag så skulle vilja. Det jag vill är att ha någonting som faktiskt lindrar då jag får fruktansvärda panikattacker.

Är också väl medveten om att min kurator inte kan skriva ut medicin, men hon kan hjälpa mig med att tala med min läkare åt mig. :)

"Nu ska jag träffa min kurator genom vårdcentralen för sista gången (6 gånger får man ju träffa dem)"

jag gick hos kurator i flera år så här fanns de inga begränsningar på hur många gånger man fick gå dit iaf. de hade iofs inga andra alternativ, psykolog var bara att drömma om om jag inte var suicidal

jag gick en gång i veckan som mest.

Emelie, aha.. då är jag med. Men som sagt, Atarax fungerar väldigt olika för folk.. och vissa känner inget. Samtidigt måste läkarna börja någonstans, det är ju inte optimalt att skriva ut benzo till folk.

Peppis, jo man får 6 gånger för reducerat pris (70kr) som också då går under högkostnadsskyddet. Sen kan hon remittera vidare. Jag valde att behålla hennes nummer och kan gå till henne privat när jag känner att det behövs igen..

jaha jag fick ingen remiss, utan fortsatte där. fanns inget utrymme för remiss som sagt. enda alternativet var att fortsätta, eller inte gå alls.

Peppis, nej alltså enligt vårdgarantin så får man 6 gånger med kuratorn hos ens vårdcentral. Efter det får man en vidare remiss eller får man söka privat. Det är de regler som finns.

Cipramil. Har jag gått på i 2 år nu och tycker det har hjälpt väldigt mycket utan några spc biverkningar. När min flickvän hade depression så blev det utskrivet åt hon med och hon var mycket nöjd

Alla psykologer jag har haft har bara nonchalerat mig så jag tror inte på kurator och skit så jag har lärt mig att ensam är stark ^^ Och efter 2 år så är det så :) Och jag är glad för det.

Kan tillägga att ibörjan är det svin svårt om man inte har nån att prata med och så. Men jag tror inte på en psykolog då dom pratade bara om nån cirkel och läser ur ett papper som dom skulle förstå.

Jag var deprimerad under gymnasiet och ett par år efteråt och åt bl.a. Zoloft, Stesolid och Sobril. En härlig kombination som gjorde mig i princip hjärndöd. Mitt enda tips till dig Emelie är att verkligen se till att läkaren lyssnar, tycker du inte att medicinen funkar så berätta det, då kan du få en ny utprövad. Jag gick också hos en psykolog under två års tid, det bästa jag gjort någonsin. Med hennes hjälp och stöttning av mediciner så blev allt ljusare och ljusare och tillslut kunde jag trappa ner på alla tabletter. Sist (för ett par år sen) när jag ringde VC för att jag inte kunde sova skrev dom via telefon ut Sobril och Stilnoct, utan att ens ha träffat mig, eftersom det var en del av tidigare medicinering...kändes inte tryggt alls.

Nelione, du har ju rätt att byta psykolog.. och det finns ju olika inriktningar. Att läsa ur papper gjorde ju min psykoterapeut när det gällde min panikångest. Sen nu träffade jag "bara" en kurator (dvs. en socionom) men som hade inriktning på mindfullness och med stor erfarenhet av panikångest. Hon är kanon och använder sig precis av de metoder jag behöver.

Jag pratade med min läkare idag och sa att jag ville försöka med ataraxen ett tag till. Igår funkade den jättebra, hade sjukt grov ångest, men den trappades ner efter ett tag., Vi bestämde dock att jag skulle ta större dos.
Vill inte fastna i ett jävla pillerträsk, så kör på så gott det går nu.. :)

Känns som denna tråden har hjälpt mig rätt mycket faktiskt! Vill tacka alla!

Jag har slutat äta ataraxen nu, käkar istället Sobril som är någon slags benzo om jag förstod det rätt. Funkar till och från.. Har även fått propavan till natten!
Känns skönt att få hjälp, men det är svårt!

Känns lite som att man går i ett ekorrhjul och bara snurrar fram och tillbaks.. Hur gjorde ni för att ta er upp igen? Håller på att bli tokig.