Tankar om döden.

det finns alltid liv

ingen tvekan om att medvetandet lever vidare medans den fysiska kroppen lämnas obrukbar..

sägs att vi är multidimensionella och det vi upplever som "världen" endast är den tredje dimensionen (därav kallas det 3D bl.a).. men att vi även kan existera i 4e,5e,6e & 9e dimensionen, vet inte hur det är med de övriga dimensionerna, mycket möjligt att vi ska kunna existera i flera..

4e dimensionen a.k.a astralplanet ska då vara den dimension där spirits är efter det fysiska livet och även den dimension man upplever under en out of body experience á astral projecting.

tkr allt det låter fucked up, lev lite ist för att gå runt och grubbla på det.. för att om man dör och det visar sig vara att man helt enkelt e död, no spirits och skit, så kan de va lite tråkigt att man inte upplevt olika saker i livet.. Enjoy life as it is!

jag lever, men jag tkr ändå det är värt att fundera över för min del, sen vad du väljer att göra och inte göra är ditt val dzeno

Jag haraldrig forskat i ämnet elelr satt mig in i olika filosofier kring ämnet, men det som känns mest logiskt är att om det finns ett så kallat liv eller existens efter döden så kommer man ändå inte kunna uppleva det med dom sinnen minnen osv som man har i detta livet eftersom man i detta livet inte kan känna, minnas eller uppleva någonting som eventuellt kan ha ägt rum innan man föddes eller hur ?

ingen i liv vet vad som händer efter att man lämnar jordelivet.

De finns människor so dött men återupplivats igen, jag känner en, vill dock inte fråga så mycket om det.
Men jag tänker så att om jag inte tänker på döden nu, så kommer jag kanske aldrig få chansen att tänka på det, så jag filosoferar ganska mycket om ämnet.

Min lilla cliche, det är verkligen inte nyttigt för en tolv-årig flicka att hoppa omkring i astralvärlden :/

Det är ju bara fråga sig själv, tror jag att medvetandet är något annat än elektriska impulser av intryck, eller inte.

För om tinget i sig, vet vi ingenting.

Jag anser att man aldrig är för ung, jag har tänkt på döden sen jag var sju, jag ser inget onyttigt med det, förutom alla dessa mardrömmar som återkommer tio gånger om innan jag lyckas lösa dem.

att gå runt o tänka på döden kan ju knappast vara nyttigt, finns inte jätte mkt positivt med döden, så sluta grubbla på det för du kommer aldrig få svar på det heller.

Jag får ångest om jag inte tänker på det.

men då låter det ju som om du är lite smått besatt av det, kanske borde gå o snacka med ngn som kan hjälpa dig med det, du skrev att du redan vid 7års ålder började tänka på det och det låter ganska ovanligt.

det du behöver är ett rejält ligg och verkligen känna att du uppskattar livet, då slipper du fundera på döden för döden kommer till dig när tiden är inne och då får du alla svar, men vill du verkligen veta så messa mig

men då låter det ju som om du är lite smått besatt av det, kanske borde gå o snacka med ngn som kan hjälpa dig med det, du skrev att du redan vid 7års ålder började tänka på det och det låter ganska ovanligt.

Jag fick min första dödsångest när jag var typ 9 bast så tror inte det är så ovanligt..Men ibland är det skönt att tänka på döden då slipper man hänga upp sig på massa triviala saker som inte betyder ett skit egentligen

Jag tror alla har haft en period i sitt liv där man har tänkt på döden mycket, jag tror det är helt naturligt. Det kommer att gå över antagligen.

Jag tror inte det finns något liv efter döden. Det som händer när du dör är att din kropp förvandlas till en annan form av energi som sen ger förutsättningar för annat liv. Thats it.

Som Papalagi sa, Jag tror alla har haft en sån period i sitt liv.

Tror helt klart att det medvetna/energin lever kvar efter döden, känns som meningen med livet är omöjlig att lista ut, och genom att tänka att allt är helt slut efter döden, svart, gör det inte bättre. känns väldigt meningslöst att leva ett liv på ca 80år, sen vara helt borta.

Men tanken på är väldigt skrämmande.
Pratade med min närmaste vän i telefon en natt och vi kom in på det.
Hon sa då "jag tror helt säkert på att det bara blir svart"
Påverkade mig massor, litar ju så på henne och respekterar det hon säger. Det fick mig att må rätt dåligt.

En gång när jag var runt 10 år, stod jag i badrummet runt elva och borstade tänderna, mina föräldrar hade lagt sig.
Det slog mig "vad händer efter döden??". Hamnade till slut efter mycket dividerande med mig själv i ett slags "komaläge". först låste jag fast blicken i spegeln och sedan började hela världen snurra runt mig och jag höll på att svimma. fick sen panik och sprang in till min föräldrar helt galen. Jag vet inte vad det var som hände, ingen rolig upplevelse kan jag ju säga.

Döden skrämmer mig men jag tycker att man inte ska tänka på den för mycket.
Kan nog till slut resultera i att man glömmer bort att leva. Livet är trots allt ganska långt så man hinner nog med det man vill göra. Om man har tur.

Sammanfattningsvis, man vet inte vad som händer men jag tror att själen finns kvar.
Men att tänka på döden för mycket är till ingen nytta. Gör saker och ting mycket jobbigt

slinginfood

Jag är tolv.

Det blir ba svart!

För att citera teambanan från tråden "om ni fick svar på en fråga":

Liv efter döden känns ju väldigt orimligt så jag hade inte besvärat mig med att fråga, (det borde ju vara som livet "innan" livet (antidöden)) - någon som minns något kul från innan de fanns? Nä, precis.

Kunde inte hålla med mer.

En till fråga har vi haft något form av liv innan detta? :O

Och om det inte fanns vad va vi innan detta liv? va vi bara ingenting också lite skumt...

Vi var ingenting innan. Vi var bara inte.

MadMonk: så om man inte minns en sak har det inte hänt? för det är vad den slutsatsen säger.. utöver det finns det ju väldigt många som säger sig minnas liv innan sitt nuvarande, om de är tokiga eller inte kan man ju disskutera men visst fan finns det folk som säger sig minnas tidigare liv..

innan, efter o.s.v kanske inte ens är relevanta i frågan om liv bortom eller före vårt nuvaranda liv.. kanske hade du ett tidigare liv som rymdkadett i bortre evigheten år 93.000 men du minns det inte för att det i din nuvarande materialisering har det inte hänt ännu, hehe! kanske är tid och rum för "själen" inte detsamma som det är för kroppen och hjärnan..

kanske är kropparna och materien bara massor av representationer för en och samma världssjäl som vi alla delar och att du eller jag specifikt inte kommer någon annanstans men att vi lever vidare trots att du eller jag delen dör..

kanske finns det en allsmäktig Gud som var så uttråkad av att kunna göra exakt vad som helst men alltid vara medveten om att allt är av och i honom så att han med sin allsmäktighet tog bort sitt minne av sin egen allsmäktighet och splittrade sitt medvetande i oändligt många delar och satte det hela i rörelse och när vi alla dör så är det enda som händer att gud vaknar upp ur sitt splittrade tillstånd och säger "jävlar vilken trip, fan vad tråkigt det är att vara allsmäktig.. vad fan vi kör igen!"

kanske är allt bara en slump som uppstod ur ett oändligt ingenting utan lagar och regler emot att något ska uppstå och att allt bara är ett ingenting i rörelse påväg till total entropi och totalt menlöst..

det är bara att välja, ingen vet och ingen kommer nånsin få reda på det genom att fundera på det rationellt, inom vissa logiska ramar kan man väl säga att det kan ligga till exakt hur som helst med livet och döden..

Det beror ju på vad "liv efter döden" måste bestå av för att få kallas det.
Jag tror jag inte på något personligt liv efter döden, att jag som den person jag är nu kommer få ett nytt liv.
Saker och ting ändrar skepnad och detsamma gäller människor, livet i mig är inte dött för att min person är det vilket leder till frågan hur man definierar vad du/jag är.

Joel413 P25

Personligen tror jag inte på "själen" eller något liknande, så att vi försvinner när vi dör låter mest logiskt för mig. Men den som lever får se -OH WAIT.

jag vet inte riktigt, nu längtar jag efter att ta reda på det, men jag får hålla mig, synd att man inte kunde vara död för typ en dag.

MadMonk: vad är det som försvinner? vad är din kärna? vad är världen? vad är världen i förhållande till det du är? frågor som kan se enkla ut men som har förvrängt hjärnan på våra största genier i alla tider..

Ja alla mäniskor får liv efter döden, alla levande organismer får ett liv och sedan skickas vi vidare till nästa ställe som vi kan hänga på. vad hände innan du föddes likzom? Antar att det skulle vara de samma

varför är tanken att efter skulle vara detsamma som före vara logisk egentligen? eller mer logisk än att efter skulle vara annorlunda än före.. varför skulle processen livet övergå i samma sak som innan livet när det tar slut?

första frågan man måste besvara när man pratar om det här är väl
vad viär, är vi summan av våra delar, är vi vårt ego, är vi varje atom som våra kroppar är uppbyggda i, är vi en själ som sitter i en form av materia eller är vi bara en effekt somuppstår när alla våra delar verkar mot och med varandra alltså något ogreppbart som är så ömtåligt att det bara vibrerar till i verkligheten för ett ögonblick och sedan är borta? är vi delar av en större organsim eller ett större medvetande precis som våra celler är det i oss utan att vara medvetna om det individuellt? väl

kanske är det så att vi är för komplicerade för att kunna tala om att en sak händer ossnär vi dör. Kanske händer olika saker olika delar av oss, vi tänker ofta på oss själva som en odelbar enhet när vi i själva verket är ett helt universum uppbyggt av olika delar.. vårt ego kanske går upp i tomma intet medan våra celler som är lika mycket oss upplöses i resten av världen och inkorporeras där, medan våra idéer lever vidare i de vi talat med och våra ritningar lever vidare i form av dna i våra barn (idag tror man väl till och med att inlärda saker och minen till viss del kan föras vidare till barn, tänk på vad det innebär om det är så, är vi inte till stor del en summa av våra upplevelser och minnen? och lever den delen isåfall inte vidare i allra högsta grad? om det nu är så vill säga) och kanske har vi en själ som vi medan vi lever inte själva kan skilja ut från vårt ego medvetande medan vi lever då de manifesterar sig så lika inom oss.

är våra atomer medvetna på något plan och isåfall är inte upplösning kanske lika med utvidgning?

Joel413 P25

Det jag menade "bara försvinner" var vårat medvetande. Alla elektriska signaler i hjärnan upphör och så även vårt medvetande. Att kvarlevorna sedan får ett liv efter döden är ju självklart eftersom dom bryts ner i och med det stora kretsloppet. Men eftersom jag som sagt inte tror att vi har en "själ" utan "bara är en effekt somuppstår när alla våra delar verkar mot och med varandra" (om jag förstod dig rätt) så tror jag inte på ett "liv efter döden" och framför allt inte på ett medvetet liv efter döden.

de finns olika tankar om döden. och läste en bok om en kille som hade pratat med folk som hade dött och kommit tillbaks.
och då var de sagt att de var den ultimate upplevelsen typ, aja skit samma, de finns en film som heter "What Dreams May Come" och handlar om en kille som dör. och den ska tydligen vara slåande likt de som händer. jag har aldrig dött så jag kan inte säga säkert, kolla på filmen dra en slutsats och njut av livet, så tar du smällen när den kommer, och hoppas på att de känns bra.

Det hela är faktiskt ganska klart och tydligt när jag ser det ur min synvinkel som Muslim.

Efter döden kommer man att återuppstå och träffa sin Herre (Allah) på Domedagen. De trogna som gjort goda handlingar i detta liv lever härefter i Paradiset medan de otrogna som inte gett Allah sin rättighet (genom att dyrka andra vid Hans sida, polyteism med andra ord) kastas in i Elden.

För när man verkligen tänker till och reflekterar över varför man egentligen lever här på jorden så kommer man fram till slutsatsen att vi har skapats för en anledning. Och den anledningen hittar man när man vet vem ens Skapare är. Skaparen är Allah och till Honom ska man underkasta sig, och belöningen för detta kan vi människor inte ens föreställa oss.

Finns liksom ingen chans att vi bara kunde hamnat här av en slump eller liknande. Någon måste ha skapat oss, och det är Allah - till Honom kommer vi återvända, insha'Allah som troende.

Islam är en mycket klar och tydlig religion, den innehåller många svar på frågor som folk speciellt häruppe i Väst har suttit och undrat över i flera år. Svar på frågor som t ex den som skapat tråden letar efter.

det finns en grej som heter "svimleken" man stå och trycker på nån annans bröst stenhårt samtidigt som den andra personen håller andan, efter ett tag svimmar man, det sägs att det där är de "närmaste döden" man kan komma utan att vara död, proa den o se va som händer, när jag provade den fanns det INGENTING man vaknade bara upp och har svaga minnen av vad som hände innan...... vissa kan börja drömma lite också.

Jag tror att man träffar på den allsmäktiga Shamanen Relijohn eh Skiidt och han kommer belöna dig om du spridit din säd över jordens frukter och straffa dig om din kuk varit torr..kvinnornas själ offras som mat till shamanen efter deras död

Joel

så om man inte minns en sak har det inte hänt? för det är vad den slutsatsen säger.. utöver det finns det ju väldigt många som säger sig minnas liv innan sitt nuvarande, om de är tokiga eller inte kan man ju disskutera men visst fan finns det folk som säger sig minnas tidigare liv..

Va? Läs vad som citerades. Var säger jag att det inte har hänt för att man inte minns det? Jag säger bara att det är extremt onödigt att ens spekulera vad som händer efter jordelivet för att med största sannolikhet så kommer vi inte ta med oss detta liv vidare eftersom vi inte hade ett liv med oss innan vi gick in i detta? Förstår du vad jag menar nu?

Och sen att folk säger sig minnas.. Ta fram ett bevis bara. Jag kände en mytoman som när han var 16 år sade att han hade suttit i amerikanskt fängelse.. Så bara för att man påstår något så behöver det inte vara sant eller?

varför är tanken att efter skulle vara detsamma som före vara logisk egentligen? eller mer logisk än att efter skulle vara annorlunda än före.. varför skulle processen livet övergå i samma sak som innan livet när det tar slut?

Återigen missförstår du. Jag menade inte att vi kommer att vara i exakt samma tillstånd som innan vi föddes när vi dör. Men att vi är precis lika ovetande om livet innan döden, som det efter.

Yamo

De trogna som gjort goda handlingar i detta liv lever härefter i Paradiset medan de otrogna som inte gett Allah sin rättighet (genom att dyrka andra vid Hans sida, polyteism med andra ord) kastas in i Elden.

Fattar du vilken pissig liten svartsjuk Gud du sitter och ber till? Vad säger islam om folk som levde innan islam fanns, jag tänkte - både himmelen och helvetet i era förtappade religioner måste ju vara helt överfyllda vid det här laget, speciellt om man ska tvingas vara där en evighet (hur lång tid är det egentligen?) bara för att man inte följde Guds ord (som bevisligen inte ens kommer från Gud utan från andra människor).

För när man verkligen tänker till och reflekterar över varför man egentligen lever här på jorden så kommer man fram till slutsatsen att vi har skapats för en anledning.

Du överskattar människan precis som de flesta människor. Vi föds upp med att tro att vi är Guds avbild och att vi har kunskap om vad som är gott eller ont (förbjudna frukten) men sanningen är att vi är här på samma villkor som övriga levande ting. Du säger att man kommer fram till att vi har skapats för en anledning? HUR? Tycker att det övriga ekosystemet praktiskt taget bevisar motsatsen. Allt är en slump.

Skaparen är Allah och till Honom ska man underkasta sig, och belöningen för detta kan vi människor inte ens föreställa oss.

40 oskulder i himmelen?

Någon måste ha skapat oss

Dina föräldrar! Och deras föräldrar skapade dem! Och det fortsätter så!

den innehåller många svar på frågor

Jag vill verkligen förbjuda religion när du skriver så där. Ni har inga svar, det ni har är vaga spekulationer (om ens det) och gamla skrifter. Ni har precis som övriga religioner inga konkreta bevis för era påståenden.

det finns ingen gud.. det som finns är människan som är ar bra på att hitta på saker.

det finns ingen gud.. det som finns är människan som är ar bra på att hitta på saker.

Kunde inte ha sagt det bättre själv.

Tycker f.ö. att man borde överväga att träffa en psykolog om man tror på en högre makt. gud t.ex. (eller så borde vi normala skicka dessa till koncentrationsläger).

i mitt huvud är den mest logiska förklaringen till döden att allting blir till vad det var sekunden innan du föddes. ett oändligt och evigt ingenting alls. tomhet.
det är vad jag anser det mest logiska iallafall.

Agnosticism FTW.