Intro ”Bröder tills döden, min käre vän”/ Dem orden stannar kvar och lever i mig än!/ Tänker tillbaka, på hur det brukade vara/ när livet var på uppgång för oss så slutar de snarast/ Vrider och vänder, försöker greppa det som hände/ Men sakta gled du iväg, ut i till världens ände/ Nog har vi pratat men bokstavligt talat/ - du var allt för mig! Vers 1 Du var god i själen min enda bror på färden/ Och vi stod där tillsammans och bara log mot världen/ man ser dig på stan, så är det på ett helt annat plan/ och så du lever idag var inte menat såklart/ Dina vänner idag dem borde falla samman/ Vi hade nått speciellt och gjorde allt tillsammans/ Följt mig i livet, lekt och byggt kojer/ tack för den tiden tack för den sorgen Ta en dag i sänder och bara va med vänner/ men kan fortfarande inte fatta vad det va som hände/ Hela vår barndom, vi delade på allt/ Hade samma små vanor, att leva var ballt/ Du vet jag menade väl och det vet du jag svär/ men att leva sådär är i en helt annan värld/ Drabbas du av tanken "vad hände med Edwin?" hör hur vinden viskar "vara vänner för evigt!"/ Refräng Tysta! Det här är sista försöket, för oss två, att kunna få bli bröder tills döden/ Lyssna! På bödeln, för det här är sista försöker för oss två att få bli bröder tills döden/ Tysta! Det här är sista försöket, för oss två, att kunna få bli bröder tills döden/ Lyssna! På bödeln, för det här är sista försöker för oss två att få bli bröder tills döden/ Vers 2 Vi möts i drömmarna, och ser varandra i ansiktet/ Orkar inte lögnerna och vad händer med framtiden?/ Du var Brandbilen, som släckte vår eld/ Vår vänskap dog ut och jag står här nu själv/ Du blivit en främmande man, vill inte nämna ditt namn/ Vill inte lämna den man, men det är det ända jag kan/ Ingen tår utan slit, för du mår inte fint/ När du vårdar dit liv med massa droger o skit/ Lyssna nu noga, mitt rop efter sämja!/ Ber dig igen, jag vill ha broderlig vänskap/ Du berättade massa skit, om hur du hade haft det/ Du snacka om ditt liv och grät ut på min axel/ Jag försöker, ta dig till mig men du tar avstånd/ Ser dig sakta brytas ner, och väntar på din avgång/ Drabbas du av tanken "vad hände med Edwin"?/ Hör hur vinden viskar "vara vänner för evigt!"/ Refräng Tysta! Det här är sista försöket, för oss två, att kunna få bli bröder tills döden/ Lyssna! På bödeln, för det här är sista försöker för oss två att få bli bröder tills döden/ Tysta! Det här är sista försöket, för oss två, att kunna få bli bröder tills döden/ Lyssna! På bödeln, för det här är sista försöker för oss två att få bli bröder tills döden/ Vers 3 Vi växte upp tillsammans i många år/ Och vi lekte varje dag på vårat sommarlov!/ Vi hade samma musiksmak och samma intressen/ Med vår baggyjeans så var vi kungar på festen/ Och i Tonåren var även lika nära då/ Men efter skolan gick vi båda skilda vägar åt/ Tänker ibland, ja va hände med tiden/ Vi delade tillsammans – vänner för livet/ Medgång och motgång tills vinden vände/ Skulle stötta varandra ända tills livet ände/ Har lika många låtsasvänner som Alfons Åberg/ Din nuvarande vän kallas knark och droger/ Det du gjort mot mig är sånt man kallar vanheder/ Det är DIG min hälsning skulle vara till på gravstenen/ Drabbas du av tanken "vad hände med Edwin"?/ Hör hur vinden viskar "vara vänner för evigt!"/ Ber om ursäkt för alla stavfel osv... Mer kommentarer nu tack! :)
www.eddaonline.se