Svaghet i den mänskliga rasen

du pratar om psykopater

Psykopat = Sociopat, och nej detta handlar inte om sådana. Det handlar om en svaghet i människan. Om du tittar på alla djur så agerar de instinktivt och optimalt i förhållande till sin omgivning. De maximerar utbytet med den för att säkra en överlevnad på det bästa sätt som går.

Människan är smartare dock, vi har begåvats med intelligens. Dock så kan denna intelligens användas fel anser jag. Fokuserar man på fel saker och glider utanför sina mål, sin sociala närvaro och slösar onödig tid på att fokusera på saker som egentligen inte är viktiga eller logiska för ett handlande så är det en svaghet.

Fobier, rädsla, blyghet, ältande och så vidare, vidare, vidare... är bara exempel på aspekter av detta.

GAIA: Jag tror att människor kan agera olika beroende på situation också.

Jag menar, om man krashar med ett plan i ödemarken och blir handlingskraftig och ser till att det på nått sätt löser sig, betyder inte att samma person vet vad han ska göra om lägenheten börjar brinna, utan börjar grubbla och oroa sig.

Men visst, det finns ledare och följare.
Sen finns det ju ledare som inte vill ha följare.

Människan har dessutom en förmåga att missbruka allt den begåvats med, ang. intelligensen, så det är inte direkt något nytt under solen.

Hursomhaver, jag tror att alla människor har ledaregenskaperna när hon föds, men blir tidigt i livet tillrättavisad, för man är inte ledare i början...och många accepterar att vara en följare redan då. Idioter anser jag ;)

hänger kanske inte med riktigt men ändå.

Jag vet inte om det är en svaghet egentligen att vara ett får. Människan är trots allt ett flockdjur. Det SKALL finnas herdar och får. Detta kan faktiskt vara en bidragande del av människans framgång. Dvs flockbeteendet. Den stora massan flyter med strömmen och ger på så vis strömmen kraft. Anledningen till att de gör det är just sin rädsla, feghet osv.

Jag tror att fåret har större chans att överleva ett tredje världskrig genom att gömma sig helt enkelt. Eller för att de är så pass ovidkommande att de förblir obemärkta. Som bonbyarna i bergen under franska revolutionen som inte ens visste att det skett någon revolution eller att det var krig och oroligheter. Dessa kommer överleva, de som bara är en i mängden eller mindre än så. Feghet kan ibland vara det mest optimala ur ett livsbevarande perspektiv.

På ett personligt plan anser jag dock att fobier, rädsla, blyghet, ältande och så vidare är svagheter

Dr. Octagon

Ja men det är skillnad om man inte kan göra ngt pga brist på kunskap jämfört med brist på medvetenhet. Absolut så tror jag samhället och dess normer/regler formar många människor till att bli svagare individer i varierande grad.

Narcissus

Du är inte helt rätt ute med ditt svar här. Mitt inlägg handlar inte om människans flockbeteende. Det handlar inte heller om att vara ensam. Att samlas i flock har fördelar av flera anledningar. Vänskap, samarbete om resurser, genetiskt betingade beteenden och vidare. Och ovisshet, okunskap har inte heller ngt med detta att göra som bönderna i bergen. Feghet är en sak, att veta när man bör låta bli att agera pga taktiskt skäl är en annan sak.

Det är svårt att sätta ord på dessa saker men i grund och botten handlar det om en medvetenhet på ett helt annat plan och de flesta tror jag saknar den förmågan.

tror mänskligheten har större svagheter än det som du beskrev... typ att alla verkar vara helt dumma i huvudet..

Jaha. Kan du inte mer specifikt saga vilken grupp som du pratar om. Vi skulle ju kunna starta ett tredje varldskrig och fa bort dem. Eller?

candide

?

Vad pratar du om? Alla har väl samma rätt att existera under samma himmel eller? Som sagt, lägg inte värderingar i filosofierna...

PlayerJoe

Det hör ihop, personer som inte är medvetna om något mer än vad som ska hända i kvällens Big Brother. De är inte medvetna om sin existens och sin tillvaro på ett djupare plan och skulle kanske först misstas för en svagare underart till Homo Sapiens av utomjordingar på besök. Vem vet.

Som sagt, gör inte tråden till ngt den inte är, tror personligen att samhället är boven om man nu ska hitta en sådan i detta drama, det handlar inte om någon smutsig rasbiologi eller liknande. Och resonemanget handlar inte om olika människors värde eller den praktiska betydelsen av teorierna. Jag försöker snudda vid en poäng här som handlar om människors syn på sin samvaro och deras medvetenhet.

Den såkallade svagheten i människan som ras är väl potentialen att kunna hjärntvättas, manipuleras och påverkas så till den grad att den inte lever sitt liv till fullo och utnyttjar hela sin potentail som art? Om alla föds med denna potential till brist på medvetenhet så kanske bara vissa låter ett system forma en till ett får och andra vaknar upp och ser beyond the barriers?

Om vi skulle va som djur skulle vi i princip våldta allt som rör sig utan att ha samvetskval... Gillar inte begreppet människan som ras, människan är en art...

Människor som utnyttjar sin potential till fullo är sånna som gett oss atombomben...

Nej, snarare brukar det vara personer som grubblar, oroar sig, blandar in diverse aspekter, anpassar sig och begränsar sig själva av olika anledningar.

Det här är styrkan.. Sådana personer blir ledare, en person som folk lyssnar på...

Den "starka" typen blir en chef, en person som folk måste lyssna på

Ja självklart, dåligt formulerat, det är en art, tänkte förtydliga människan som djur genom att hänvisa att vi inte är mer än en utvecklad ras av homoider. Men sure, bättre att använda art i resonemanget eftersom det är det vi är.

Sen förstår du tyvärr inte diskussionens kärna hiccory, du pratar om atombomb, det har inget med denna diskussion att göra och inte heller våldta besinningslöst för vi besitter något som heter empati och medkänsla för andra varelser, att vi skulle vara tvungna att ge upp detta finns det ingen anledning till. Att vara medveten och agera i samklang med sin tillvaro på ett maximalt sätt så du får ett optimalt utbyte och matchar den intelligens vi har begåvats med har inget med grymhet eller mindre begåvade djurs instinkter att göra. Vi är människor men vi utnyttjar inte hela vår potential, det är det jag vill få fram. Många lever i skuggor av sin potential och det handlar inte om att rädda jorden från svält och krig på en vecka utan istället varenda lite aspekt i vardagen, hur man behandlar alla perceptioner och lever efter dem. Hur vi ser på oss själva och vår samvaro samt vår personliga utveckling.

hiccory

Follower/Leader hör inte riktigt till diskussionen känner jag, det är oftast en konsekvens av det vi pratat om dock. Det är inte 100% konsekvent till diskussionens kärna.

Hur som helst kan folk vara chefer av många anledningar, sociopater är t.ex. överrepresenterade i statistiken.

Haha, låter som om du pratar om Nietzsches slavar och herrar.

Vet ej, har inte läst den av Nietzsche. Det är viktigt att poängera varför det ser ut som det gör i samhället. Jag tror t.ex. inte på att det skulle finnas genetiska aspekter, isf inte av någon signifikant betydelse. Tror vi mer eller mindre formas ungefär som nyinryckta i militären, våra ideal och våra förhållningssätt till allt. Vi går som myror i samma steg som alla andra gjort före oss. Detta är väl iofs ingen nyhet, dock bryter sig vissa i varierande grad sig fria från det här systemtänkandet och lever lite mer än de andra som i mitt tycke mer bedriver en existens än ett till fullo medvetet varande.

GAIA

* "Om du tittar på alla djur så agerar de instinktivt och optimalt i förhållande till sin omgivning. De maximerar utbytet med den för att säkra en överlevnad på det bästa sätt som går."
- Det är sällan som djuren agerar optimalt i förhållande till sin omgivning. Om så vore fallet skulle vi inte ha exempelvis "sork-år" (med extrem tillväxt i sorkpopulationen som genererar en tillväxt i rävpopulationen som sedan kraschar när sorkarna ätit upp maten och börjar svälta ihjäl).
Att agera optimalt är inte alltid att maximera sitt utbyte.

* "svaga människor som har förlorat sin primala instinkt över hur de ska reagera för maximalt utbyte med sin omgivning. Det är alla dessa personer där ute som låter ev konsekvenser, fobier, rädsla och så vidare kontrollera ens liv."
- Att inte betänka konsekvenserna av sitt handlande är garanterat inte optimalt för den egna överlevnaden. Det bästa just nu är inte alltid det bästa på lång sikt. Se exempelvis Påskön: människorna där högg ner all skog för att bygga båtar / kanoter och tänkte inte på att de kunde behöva fler träd för att bygga nya kanoter senare.

I korthet så tror jag nog att jag underkänner ditt resonemang och de premisser det bygger på :P

10-4, over...

Alltså, jag håller med dig i vissa aspekter och i vissa inte. Jag tror att dikotomin du gör är alltför extrem och att jag skulle hellre vilja se vissa mellanting också. Men människor som tar ansvar för sina handlingar och är medvetna om vad dem gör finns det inte många av. De flesta är helt soffpotatisar utan större ambitioner än att knulla runt.

De är inte medvetna om sin existens och sin tillvaro på ett djupare plan och skulle kanske först misstas för en svagare underart till Homo Sapiens av utomjordingar på besök. Vem vet.
- Här låter du ungefär som Nietzsche när han talar om "Den sista människan" och människor just nu. Övermänniskan kommer att se tillbaka på människan som vi ser på djuren just nu enligt hans åsikter.

Det som är svårt i detta samhälle är att skapa egna moraliska värden. Alla människor har nog ambitioner till stora saker men de vill inte utföra dessa då samhället kanske inte håller med om dem?

Och att sedan utnyttja sin förmåga optimalt kommer väl inte kanske funka, men däremot bör man kunna se tillbaka på sina handlingar och tänka "Jag ångrar inte min handling eftersom jag gjorde det som verkade bäst då under de förutsättningar som hade givits mig".

Vad tror du?

GAIA.

Jag skojade med dig bara. Tycker klart inte att vi ska utrota de svaga. hehe. Eller?

candide

Ja du, lite gas här och var kanske inte skadar... ;)

Nej men för fan, alla varelser har rätt att leva under sina villkor.

Mabande

- Det är sällan som djuren agerar optimalt i förhållande till sin omgivning. Om så vore fallet skulle vi inte ha exempelvis "sork-år" (med extrem tillväxt i sorkpopulationen som genererar en tillväxt i rävpopulationen som sedan kraschar när sorkarna ätit upp maten och börjar svälta ihjäl).
Att agera optimalt är inte alltid att maximera sitt utbyte.

De agerar optimalt efter deras resurser och då syftar på intelligens och mental kapacitet, inte föda och instinkter. De spenderar varje vaken sekund att leva så optimalt som just den arten kan efter deras förhållanden och resurser. Människan har helt andra verktyg och förmågor, principen ska inte översättas rakt av.

- Att inte betänka konsekvenserna av sitt handlande är garanterat inte optimalt för den egna överlevnaden. Det bästa just nu är inte alltid det bästa på lång sikt. Se exempelvis Påskön: människorna där högg ner all skog för att bygga båtar / kanoter och tänkte inte på att de kunde behöva fler träd för att bygga nya kanoter senare.

Återigen misstas handlanden som slutar i misstag för misslyckande i denna aspekt? Misstag görs fortfarande, det är inte det tråden handlar om. Tråden handlar om att medvetandegöra ens handlingar och inte bara agera på rutin.

I korthet så tror jag nog att jag underkänner ditt resonemang och de premisser det bygger på :P

Har du förstått den då?

gaia: eller tvärtom, men tycker inte att det spelar nån roll vad aliens skulle tro om dom kom hit och analyserade oss.. :)

Nej, men det kanske skulle medvetandegöra vissa människor som kanske vaknar upp och frågar sig själva vad fan de håller på med egentligen, :)

snackar du med mig nu, gaia?

PlayerJoe

Ja, men inte om dig.

//Pz

gaia: ok ok..

alltså.. jag skulle kunna tänka mig att gå med på det du säger, men mest för att det vore kul om utomjordingar kom hit. Men det finns ju inget som säger att de inte är lika efterblivna som vi är..

Överhuvudtaget gillar jag inte snacket om svaga och starka människor. Vem är det som sätter normerna för vem som är svag respektive stark?

Att dela upp människor i starka och svaga är ett beteende som påminner om nazisternas.

mos_def

Du är fel ute i den här tråden, jag lägger inga värderingar och sätter inte upp fasta normer för vad som är optimalt eller inte, det är individuellt, jag säger att tror att människor överlag inte når upp till sin egen personliga kapacitet.

Vad vore livet utan grubblerier? Väldigt...rakt och enkelt...och ointressant?

Filosofi och ältande är inte samma sak...

Nej, men filosofi utan oro blir rätt klinisk också...tycker jag.

Ja men är oron befogad då? Det är skillnad att oroa sig över småsaker i vardagen som inte är relevanta för fem öre och konkreta exempel, t.ex. ett stundande krig.

GAIA: OK, jag trodde vi snackade om oron per se, oavsett anledning. Att bara försöka undvika konkreta hot är väl knappast att grubbla och oroa sig egentligen. Det är ju rent matematiskt rationellt och självbevarande. Att känna mer allmän, diffus oro och ångest emellanåt trot jag ger djup, dimensioner och dynamik åt livet.

GAIA - Om man är "medveten" om sina handlingar så är man även vara medveten om handlingarnas konsekvenser. Dock har du redan dömt ut konsekvensinsikt som något "svagt" som inte har att göra med "starka" människor som är medvetna om sina handlingar.

I och med att du använder ord som "starka" och "svaga" så har du ju f.ö. lagt in värderingar (för det ses generellt inte som positivt att vara svag).

10-4, over...

Det låter snarare som slöseri med tid för mig...

GAIA: Det är ju det jag menar. Att leva livet utan att nånsin "slösa" sin tid på saker som är onyttiga/opraktiska/utan egentligen praktisk mening låter skittråkigt. Men jag antar att jag är svag...

Mabande

Nej, det jag skrev är att det inte är sunt att låta eventuella konsekvenser (som inte är speciellt verklighetsförankrade) styra ens liv.

Nja, svag är mer en tråkig sak för den enskilda personen, jag personligen bryr mig inte nämnvärt om det sitter folk där ute i stugorna och struntar i hur de lever. Det är mer synd tycker jag.

Soul Survivor

Haha, det du nyss sa var inte riktigt on-point va? Man kan ta det lugnt och göra saker som inte har ett omedelbart syfte men det har ju ändå ett syfte som t.ex. rekreation. Allt man gör här i livet har någon form av syfte. Men att göra saker man själv vet inte är vad man helst vill göra på en topplista, ja då bedrar man sig själv.

GAIA - I så fall behäver du formulera dig lite bättre, för i dina första inlägg så saknas parentesen ganska stort ;)

...och fortfarande: att utnyttja sin omgivning maximalt är sällan positivt över en längre tid.

10-4, over...

GAIA: Jag förstår inte hur du menar. På en topplista? Imorrn vill jag inte helst av allt gå till jobbet. Det är inte ens på top tio. Men ändå tror jag det förnuftiga valet för mig är att gå till jobbet imorgon.

Om du menar att man inte vill känna oro, men ändå gör det och verkligen lider av det så kanske man har en depression. Men om du menar att det på något sätt är onyttigt att känna ångest emellanåt så tror jag tvärtom. Jag tor det är lärorikt och gör livet mer s.a.s. tredimensionellt. I motsats till att bara njuta och arbeta.

Mabande

Det är möjligt, det är inte alltid man tänker på att förklara på ett fullständigt sätt även om man själv vet hur man menar.

Inte utnyttja Mabande, inte tära på resurser, utan interagera med sin omgivning.

Soul Survivor

Men nej, du förstår inte vad jag pratar om fortfarande. Ett gå till jobbet har ju ett syfte, dvs pengar så du kan äta osv. Kan ge dig exempel på saker som i mina ögon är svagt och bara slöseri med tid.

* Att titta på en söt tjej på krogen men inte våga gå fram av ngn konstig anledning.
* Att tvingas lägga ut massa pengar på kläder för att man måste följa en viss trend som är inne.
* Att ställa upp för vissa personer gång på gång (dvs utnyttjas) när man inte får något tillbaka.
* Att vara rädd eller ha fobier för saker som rent logiskt är helt irrelevanta.
* Och så vidare, kan skriva hundratals exempel.

Sen om man trivs med vissa saker och verkligen vill en situation på ett sätt, sure, men jag tror inte de flesta där ute fungerar så. Jag tror de gör massa saker utan att egentligen reflektera över vad de gör och varför.

OK. Nu vart det mkt på en gång. Jag fattar fortfarande inte sambandet mellan dessa saker. Många lägger väl pengar på kläder för att de gillar mode jävligt mkt. FObier kan jag hålla med om är ett jävla otyg. Ställa upp för andra kan man ju antingen göra av egoistiska skäl, för att man vill ha något tillbaka. Men också av ren altruism eller av osjälvisk kärlek. Men det känns som om vi börjar komma rätt långt från att grubbla, oroa sig och anpassa sig. Antagligen missförstod jag hela tråden från början, vi skiter i.

jag läste någonstans att de flesta människor blir mer fokuserade och tänker generellt sätt mer rationellt under en krissituation. jag tror att någon där uppe nämnde något i den stilen också. Jag tror att många människor är "svaga" som Gaia uttrycker det, därför att våra handlingar för det mesta inte får alltför allvarliga konsekvenser och att vi i västvärlden inte lever speciellt farligt och därför ligger vår överlevnadsinstinkt  i dvala. vad det gäller tredjevärlden så finns det så många andra faktorer som spelar in, klimatet i samhället, utbildning osv.

 det såklart en grov förenkling och bara en av orsakerna till att vi inte uträtter lika mycket och blir vad vi skulle kunna vara om vi jämför med djuren.

Men Soul, okej, jag ska ta det i ordalag som inte kan missförstås.

Allt folk gör i livet gör de av olika anledningar. Allt de gör är dock inte saker de gör bara för att de innerst inne vill göra det eller att det har ett egentligt syfte för dem. Och förstå att sitta hemma en lördagskväll i soffan och runka kan ha ett viktigt syfte.

Det viktigaste är att man gör det för att man själv vill det och inte bedrar sig själv genom att följa samhällets osynliga trådar som en marionett.

Och då menar jag inte heller att gå naken på stan bara att man vill det. Konsekvenser är viktigt om man anser dem vara viktiga, orsak och verkan. Går du naken hamnar du i finkan osv.

Jag syftar snarare på alla dessa miljoner saker människor gör i vardagen som inte är direkt avgörande för t.ex. liv och död. T.ex. att inte våga göra massa saker fast det inte finns logiska skäl för det (t.ex. risk för hälsa och liv) eller göra saker för att det förväntas av en men det kvittar mer eller mindre för det enda man gör är att fastna i ett destruktivt beteende.

Sen, i trådens inledning pratade jag om vem som skulle överleva en krasch i bergen, nu har diskussionen runnit iväg lite från the core men,

det jag menar i det inlägget är en variant på vad vi pratat om, dvs hur medveten man är om sin omgivning. Dvs, man kraschar, då är inte det första man gör att man grips av panik t.ex, har man den kontrollen över sina sinnen sparar man bara där liv, tid och resurser. Och sedan vidare, förmågan att handla logiskt och smart i situationer och bedöma faror, möjligheter på ett realistiskt sätt, inte låta irrelevanta faktiorer avgöra ens öde. T.ex, låta bli att äta de döda som i filmen "Alive" för att man har bestämt sig för att inte skända de döda men inte heller vill dö, då har man plötsligt skapat sig en inre konflikt.

Tusentals sådana begrepp syns hela tiden i människor, de låter bli att göra saker för att de inte tror på sig själva, de ger upp, de undervärderar sig själva, de vågar inte sträva mot vissa visioner och så vidare, fan blir en bok detta, :/

E_NO_LA

Intressant synpunkt. Visst kan det vara så att folk nöjer sig, dvs de klarar sig med en halvdan väg i livet istället för att leva så optimalt de kan.

slipmat: Det var så jag tolkade det också. Men det var visst inte riktigt så han menade...äh, varför svarar jag nu, haha

slipmat

Hmm, nej, tvärtom.

Den som är medveten kan zooma in på det som viktigt och spendera varje vaken sekund på saker som är i linje med ens önskningar etc. De behöver inte älta och ifrågasätta saker samt tveka utan anledning och på så sätt missa vissa upplevelser. Filosofi och ältning är inte samma sak. Den ena är frivillig och berikande, den andra är tidsödande och tvångsmässig.

jag tror att den personlighetstyp som överlever är den personlighetstypen som kan samarbeta.

ok jag erkänner, orkade inte läsa hela topicen. sorry

fimpen

;)

Så det vi egentligen kommit fram till är att tvångsmässiga beteenden oftast inte är av godo? Då håller jag med till 100%