Hej hå!
Jag tycker det känns som du vill skriva en bättre text än vad du själv är kapabel till villket resulterar i att låten inte får en röd tråd. Och det behöver den ! Slipa mer på gramatiken och låt inte rimmandet styra vad du vill ha sagt i låten. Hellre sämmre rim till 2 sägande rader än 2 rader med aningen bättre rim men som inte hänger ihop med resterande del av texten. Är väll den kritik jag kan ge videon tänker jag låta någon som kan den biten bättre än mig kritisera. Keep em coming
alltså... hela låten har en röd tråd om man tar sig tid att tolka det jag säger, jag reflekterar, filosoferar etc mest i första versen, men allt har en betydelse om du tänker efter och om det är nån som inte fattar texten så kan jag ge er en tolkning av den.
Vers1:
Låt oss gå tillbaka till minnenas korridor
där ni alla ska få smaka på tiden som varit svår
minns det hela som igår, det som finns bakom dörren
finns i flertal episoder som har flutit med strömmen
skadat strupen i drömmen när jag tänker mig tillbaka
varnar gud mig för drömmen, eller inbillar jag mig bara?
det jag såg här idag, för jag mår inte bra
dags att öppna nästa dörr för när jag var ett barn
var jag dubbelt upp störd, nästan alltid upprörd
hade vrede som en björn, jag fick stå i skammets hörn
jag är fortfarande där för jag skämms över en del
saker som jag faktist gjort, jag kanske borde sövas ner?
jag menar även om jag ber, gör jag misstag varje dag.
detta brukar inte ske, men jag erkänner idag;
att i minnets korridor finns det inte något slut
vänder klackarna och går, fast jag inte hittar ut
Refräng (x2)
Har du nån gång vart i korridoren av minnen?
för att gång på gång skada sinnet därinne.
Jag ville resa med tiden, det svider, priset är skit.
Ville vandra på stigen ivrig att vinna att pris.
Vers2:
suttit fasst i korridoren nu i allt för många år
blivit trött på metaforen som gett allt för många sår
så du förstår, man kan gå, men man kommer att stå
på samma strå, metafor, men jag fortsätter gå
för genom alla dessa år så har jag alltid varit envis
delat ut en massa sår, fast det aldrig varit mening
nitton nittio åtta, nittonhundra nittio ett
nittonhundra nitionio nittonhundra nittio...äh
vet inte vilken tid det är, men vem är ungen i krubban?
varför säger jag sånt där? var jag tvugen att undra?
det är mig själv jag beundrar på dagen då jag förstörde
uppmärksamheten som syrran egenteligen behövde
hon va ett år när jag föddes, sen fick jag min diagnos
och jag vet att jag förstörde hennes liv med min prognos
och det kan jag förstå, hon fick ju klara sig själv
redan från sitt första år! jag stänger dörren ikväll...
Refräng (x4)
Har du nån gång vart i korridoren av minnen?
för att gång på gång skada sinnet därinne.
Jag ville resa med tiden, det svider, priset är skit.
Ville vandra på stigen ivrig att vinna att pris.
Visdoms ord från Markulin:
Varför skulle jag dela med mig av min visdom när jag vet att du ändå inte förstår?